EU-länder rasar när kommissionär Dubravka Šuica åker till Washington för Trumps fredsstyrelse

Flera medlemsstater i Europeiska unionen är rasande efter att EU-kommissionären Dubravka Šuica rest till Washington för att delta i det första formella mötet med USA:s president Donald Trumps så kallade fredsstyrelse. Initiativet ses i många europeiska huvudstäder som ett försök att bygga en parallell internationell struktur med Trump själv som nav.

Euronews uppger att Šuicas resa utlöste ett ”tilltagande raseri” vid ett stängt möte med EU-ambassadörer i Bryssel i onsdags. Frankrike, Spanien, Belgien, Irland, Slovenien och Portugal hörde till dem som framförde kraftiga invändningar, och även Tyskland, Sverige och Litauen ska ha uttryckt oro. Diplomater säger till Euronews att Frankrike satte tonen genom att hävda att Šuicas närvaro bröt mot EU-fördragen, eftersom Europeiska kommissionen inte har rätt att utforma utrikespolitik.

Invändningen träffar en känslig punkt i EU:s institutionella skådespel. Bryssel talar ofta som om unionen vore en suverän stat, men fördragens konstruktion lämnar utrikespolitiken i första hand till medlemsstaterna. När en kommissionär på eget bevåg tar plats i ett uppmärksammat geopolitiskt forum, särskilt utan samordning med nationella regeringar, blir talet om en ”gemensam röst” lätt ett byråkratiskt buktaleri.

Kritiken gällde också vem som skickades. Enligt Euronews menade vissa ambassadörer att Šuica, i egenskap av kommissionär med ansvar för Medelhavsområdet, är en politisk företrädare och att hennes närvaro i Washington kan påverka medlemsstaternas egna linjer. En tjänsteman, menade de, hade varit mer lämplig. En annan diplomat uttryckte det rakt på sak: medlemsstaterna var ”i uppror”.

EU är inte ens medlem i fredsstyrelsen, påpekar Euronews, och detta användes som argument mot resan. Endast Ungern och Bulgarien har uttryckt en önskan att ansluta som ordinarie medlemmar, även om Sofia senare sagt att landet i så fall bara skulle delta som ”medlem utan rösträtt”. Trots skepsisen uppges flera medlemsstater planera att skicka diplomatiska företrädare som observatörer. Tyskland ska, enligt uppgifter som Euronews hänvisar till, ha gått med på att sända en lägre tjänsteman.

Styrelsens styrmodell är den typ av detalj som europeiska diplomater gärna låtsas inte se förrän den blir pinsam. Euronews skriver att Trump skulle vara ordförande på livstid. Stora europeiska makter har tagit avstånd av rädsla för att Trump försöker tränga undan Förenta nationerna med en ny institution byggd kring ett brett och formbart mandat om ”global fred”.

Kommissionens försvar är talande. En talesperson säger till Euronews att Šuica skickades för att EU skulle förbli ”nära engagerat i alla aspekter som rör fredsprocessen och återuppbyggnaden i Gaza”. Även när EU säger sig inte ansluta, vill man ändå ha en stol i rummet, helst på kommissionärsnivå, eftersom rang och status fungerar som Bryssels hårdvaluta.

Det som saknas är det medborgare rimligen borde bry sig om: tydligt mandat, tydliga mål och tydligt ansvar. Om kommissionen saknar fördragsgrund för att bedriva utrikespolitik kan medlemsstaterna med fog fråga varför en kommissionär uppträder som utrikesminister. Om EU i praktiken ändå har ett sådant mandat, bör väljarna i sin tur fråga var den demokratiska kontrollen finns.

”Fredsprocesser” är lätta att varumärka och svåra att kontrollera. De lockar karriärpolitiker, fotograferingar och nya förkortningar; de kommer sällan med verkställbara drivkrafter eller ansvar när allt misslyckas. EU:s interna strid om Šuicas resa handlar därför mindre om Trumps styrelse än om unionens olösta fråga: är EU ett samarbete mellan stater, eller en statsformad organisation som vill ha anseendet utan att ta på sig begränsningarna?