Europa

Kyivs zoo håller Ukrainas enda gorilla vid liv med vedkaminer och reservkraft

Ryska angrepp slår ut elnätet så anläggningen får tre till fyra timmars el per dygn i minus 22 grader, solpaneler och improviserade nattpass ersätter statens centraliserade infrastruktur när splitter krossar terrarier

Bilder

Kyiv zoo resorts to wood-burning stoves to keep animals warm amid energy blackout – video Kyiv zoo resorts to wood-burning stoves to keep animals warm amid energy blackout – video theguardian.com
The lion enclosure The lion enclosure theguardian.com
Bactrian camels seem unbothered by the cold Bactrian camels seem unbothered by the cold theguardian.com
European bisons in the snow European bisons in the snow theguardian.com
‘War and a zoo are not compatible at all,’ says Kyrylo Trantin, the zoo’s director ‘War and a zoo are not compatible at all,’ says Kyrylo Trantin, the zoo’s director theguardian.com

Kievs djurpark genomför just nu, ofrivilligt och i realtid, ett stresstest av samhällsviktig infrastruktur – med den skillnaden att ”belastningen” bland annat består av Ukrainas enda gorilla.

Enligt The Guardian får djurparken bara tre till fyra timmar ordinarie el per dygn efter att ryska angrepp slagit hårt mot Ukrainas energisystem. När temperaturen under en lång vinter sjunker till minus 22 grader blir det en ren logistisk övning att hålla tropiska djur och kräldjur vid liv: värmebudgetar, bränsleförsörjning, bemanningsscheman och vad som händer när strömmen kommer och går.

Djurparkens främsta dragplåster är Toni, en 52-årig gorilla som behöver en stabil värme i nivå med centrala Afrika. Personalen har hållit hans inhägnad vid ungefär 17 grader med hjälp av reservkraftaggregat och en vedeldad konvektionskamin, en tunnformad Bullerjan som blåser in varm luft i byggnaden. Bränslet är inget som säkras genom ett upphandlingsavtal; det är ved som samlas in på djurparkens 40 hektar stora område och matas i kaminerna även under nattpass. Ytterligare kaminer används för apor och exotiska fåglar.

Detta är motståndskraft i sin mest konkreta form: reservlösningar, lokala energikällor och mänsklig improvisationsförmåga. Vissa djur – bisonoxar, jakar och kameler – kan vara utomhus, men för kräldjur och groddjur är marginalerna små. Djurparkens chef Kyrylo Trantin säger till The Guardian att han studerat hur djurparker i krigstidens Berlin och Leningrad försökte överleva under andra världskriget, då många djur dog. Dagens Kiev-variant omfattar donerat foder från europeiska djurparker (40 ton enligt reportaget), biljettköp på nätet från sympatisörer och stegvisa effektiviseringar.

Djurparken har också installerat solpaneler och ett nytt ventilationssystem för flamingor som är utformat för att minska dieselåtgången jämfört med traditionella upplägg där reservkraftaggregat driver allt.

Sedan finns den andra sortens ”mörkläggning”: splitter. Djurparken ligger nära Lukjanivka, ett distrikt som ofta beskjuts. The Guardian rapporterar att en nylig explosion krossade terrariepaneler nära Tonis kvarter, skadade en krokodil och en sköldpadda samt bröt käken på en muntjak. Skadade delar lagades provisoriskt med plywood – ännu en påminnelse om att formella standarder och blanka säkerhetshandböcker är lyx när tillvaron snabbt blir rå.

Kievs djurpark visar hur ”motståndskraft” ser ut: decentraliserade nödlösningar, småskalig energi och personal som gör det oglamorösa arbetet mitt i natten. Det är också en dyster spegel av vad kriget gör med infrastrukturen: centraliserade system kan fallera katastrofalt; det är improvisationen som håller levande system vid liv.