Asien

Nepal går till val 5 mars efter antikorruptionsprotester som fäller regeringen

Valkretsen Jhapa-5 blir symbolstrid när marxisten KP Sharma Oli vill tillbaka, demokratisk nystart utlovas men statens utnämningar och tillstånd lockar samma patronage med ny skylt

Bilder

Balendra Shah (right), Rastriya Swatantra Party election candidate and Kathmandu's former mayor greets supporters during a door-to-door election campaign at Gauriganj in Jhapa district on Monday. Balendra Shah (right), Rastriya Swatantra Party election candidate and Kathmandu's former mayor greets supporters during a door-to-door election campaign at Gauriganj in Jhapa district on Monday. japantimes.co.jp
A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs). A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs). japantimes.co.jp
Sonic the Hedgehog, Castlevania's Alucard and the weak yet lovable Slime from Dragon Quest are just some of Japan's iconic gaming franchises celebrating midlife anniversaries in 2026. Sonic the Hedgehog, Castlevania's Alucard and the weak yet lovable Slime from Dragon Quest are just some of Japan's iconic gaming franchises celebrating midlife anniversaries in 2026. japantimes.co.jp
A Ukrainian rises in the traditional world of sumo A Ukrainian rises in the traditional world of sumo japantimes.co.jp

Nepal går till val den 5 mars i sitt första nationella val sedan september månads protester mot korruption störtade regeringen. Händelsen marknadsförs som en demokratisk nystart, men framstår snarare som en omfördelning av vilka som får hålla i statens spakar. Enligt AFP via The Japan Times har den östra valkretsen Jhapa-5 blivit en symbolisk stridsplats: den är fästet för KP Sharma Oli, den 73-årige marxisten och fyrfaldige premiärministern som tvingades bort av oron och nu kampanjar för att återvända.

Valrörelsens bildspråk säger något om maktens natur. Rivaliserande fanor och partisymboler vajar över teodlingar och tegelhus i Jhapa, ett distrikt som plötsligt hamnat i centrum därför att Nepals politik förblir hårt centraliserad även när den spelar lokal förankring. Stämningen efter upproret har lyft fram systemkritiska gestalter och partier som lovar att städa upp i Katmandus kultur av vänskapsförmåner och avgiftsuttag. Men den institutionella verkligheten är att staten alltjämt är landets största byte: kontrollen över utnämningar, upphandlingar, polisväsende och fördelningen av tillstånd och projekt.

Det är här talet om decentralisering sätts på prov. Efter en omvälvning som motiverats med ansvar och ansvarsutkrävande ombeds väljarna nu välja mellan falanger som alla förstår samma drivkraft: den som behärskar centrum kan byta tillträde mot lojalitet längre ned i kedjan. Lokal självstyrelse är populärt i teorin, men dyrt. Om beskattningsmakt och administrativt handlingsutrymme verkligen flyttas utåt blir lokala styren mer direkt ansvariga för välfärd och tjänster – och därmed också mer direkt anklagade när det misslyckas. Den risken tar politiker sällan om de inte samtidigt får nya inkomster eller nya möjligheter att låna.

Nepals ekonomi lägger ytterligare ett hinder i vägen: pengar som skickas hem av utlandsarbetande och biståndsflöden dämpar hushållens utsatthet, samtidigt som de skyddar den politiska klassen från den disciplin som följer av inhemska skattebetalare. En stat som finansieras indirekt kan lättare behandla val som legitimitetsriter snarare än granskningar av resultat. Det sannolika utfallet blir därför inte frigörelse utan en ny jämvikt: ett ommöblerat beskyddarsystem med ny förpackning.

Valet efter upproret kan ändå få betydelse om det leder till en regering som vill minska godtyckliga licenser och tillstånd, förenkla skatter och krympa utrymmet för korruption genom att krympa statens räckvidd. Men Nepals stora partier har historiskt föredragit motsatsen: fler program, fler kommittéer, fler ”antikorrumtions”-organ med anslag och immunitet. Om upprorets energi sugs upp av samma maskineri har landet bytt vem som får nycklarna, utan att ändra vad nycklarna öppnar.