Guatemalas journalist José Rubén Zamora försätts i husarrest efter 800 dagar i häkte

Den guatemalanske journalisten José Rubén Zamora, grundare av den numera nedlagda tidningen elPeriódico, har satts i husarrest efter mer än 800 dagar i häkte – men åklagarna försöker redan få honom tillbaka till fängelset.

I en intervju med El País beskriver Zamora sitt fall som politisk förföljelse genom det han kallar den långsamma procedurens våld: grip först, döm sedan, och låt omprövningar bli ett levnadssätt. Han greps i juli 2022 anklagad för utpressning, otillbörlig påverkan och penningtvätt. I juni 2023 dömdes han till sex års fängelse för penningtvätt och bötfälldes med 300 000 quetzaler (omkring 37 500 dollar), samtidigt som han frikändes från de övriga anklagelserna. Båda sidor överklagade.

Fyra månader senare rev en överdomstol upp domen och beordrade en ny rättegång. Zamora beviljades husarrest 2024 medan processen fortsatte – men den lättnaden drogs tillbaka efter fem månader när en annan domstol godtog ett överklagande med hänvisning till formella brister och återigen beslutade om en ny rättegång som ännu inte har inletts, rapporterar El País. Nu, efter att en ny domare på nytt beviljat husarrest, har Åklagarmyndigheten överklagat och vill se honom återförd till militärfängelset Mariscal Zavala.

Det är så ”rättsstat” kan se ut när staten vill straffa utan besväret av en slutgiltig dom: en ändlös process, beslut som när som helst kan rivas upp och ett ständigt hot om att låsas in igen. Straffet är inte bara frihetsberövandet. Det är kostnaderna, ovissheten, skadan på anseendet och budskapet till andra journalister: du behöver inte fällas för att oskadliggöras.

Zamora pekar direkt ut riksåklagaren Consuelo Porras och Stiftelsen mot terrorismen, som han beskriver som ett högernätverk med kopplingar till militära fraktioner. Han menar att de har omtolkat Guatemalas konflikt efter en offensiv mot korruption till ”yttersta vänstern mot yttersta högern”, polariserat samhället och gjort hans åtal till något personligt, enligt El País.

Den ekonomiska logiken är okomplicerad. När oberoende medier blir en verksamhet som kan åtalas försvinner inte informationsframställningen – den flyttar. Den hamnar i landsflykt, i krypterade kanaler och i små redaktioner som tvingas räkna in den juridiska risken i sin verksamhet. Resultatet blir en högre riskpremie för sanningsenlig rapportering och en konkurrensfördel för fogliga medier som kan arbeta utan rädsla för frysta tillgångar, razzior eller häktning i väntan på rättegång.

Zamora säger att han återvänder till fängelset om han tvingas, men kallar utsikten ”mentalt svår”. I Guatemala är det just det som är poängen med systemet: att göra själva processen till straffet.