Teknikjättar bygger egna elnät för nya datacentraler

En ny våg av byggande av datorhallar driver de stora teknikbolagen bortom att bara köpa el och in i att själva bygga elsystem. Det är en oansenlig men betydelsefull form av lodrät samordning: från molnberäkningar hela vägen ned till kilowattimmen.

Tidningen The Independent, som sammanfattar rapportering i The Washington Post, lyfter fram ett mönsterexempel: projektet ”GW Ranch” i västra Texas. Det handlar om ett datorhallskomplex på 8 000 tunnland, helt frikopplat från elnätet, som väntas förbruka mer el än staden Chicago. Affärsidén är brutalt enkel: producera el på plats – främst med naturgas, kompletterat med solkraft – så att man slipper vänta på elbolag, nätförstärkningar och den allt mer politiserade kön för anslutning till stamnät och regionnät.

Tillståndshandlingar och ansökningar som Posten gått igenom, återgivna av The Independent, visar att liknande frikopplade eller ”isolerade” datorhallsbyggen planeras i Wyoming, New Mexico, Pennsylvania, Utah, Ohio och Tennessee. Bland bolag som kopplas till uppsvinget nämns Meta, OpenAI, Oracle och Chevron. Flera projekt är redan under uppförande.

Detta är vad som händer när elnätet blir flaskhalsen och artificiell intelligens blir motiveringen. Förenta staterna har redan ungefär 5 246 datorhallar som förbrukar minst 17 gigawatt, enligt projektet Data Center Map som The Independent hänvisar till – i storleksordningen produktionen från cirka 17 stora kärnkraftsreaktorer. När ett enda jättelikt campus kan mäta sig med en storstads last framstår den gamla modellen – be elbolaget, vänta på anslutning, strida i lokala samråd – som närmast anakronistisk.

Den politiska ekonomin är den mer intressanta berättelsen. Delstater skriver om regler för att påskynda projekten. The Independent nämner lagstiftning i West Virginia som skulle underlätta utbyggnad, samtidigt som boende klagar över att ”lokalt självbestämmande” har satts ur spel och att processen är ”höljd i hemlighetsmakeri”. När staten snabbspårar en ”spekulativ guldrusch” försvinner inte politiken – den samlas på högre nivå.

Frikopplat från elnätet betyder inte utan följder. Jigar Shah, tidigare energientreprenör och ansvarig för federala energiinvesteringar under Bidenregeringen, säger till Posten att kapitalstarka teknikbolag kommer att konkurrera med offentliga elbolag om bristvaror som utrustning och underhållskapacitet. Om elbolagen får högre kostnader eller längre leveranstider för transformatorer, turbiner och kvalificerad arbetskraft kan vanliga elkunder i praktiken få betala genom högre räkningar och uppskjutet underhåll.

Därtill kommer klimatkalkylen, som The Independent rapporterar att kritiker redan pekar på. Solkraft kan hjälpa, men utan elnätet som reserv blir naturgas den självklara resursen för att säkra leveransen. Cleanviews Michael Thomas kallar utvecklingen ”katastrofal för klimatmålen”, och Cleanview har identifierat 47 frikopplade datorhallsprojekt i landet.

Ironin är flerskiktad. Teknikjättar bygger privata kraftsystem för att undkomma det offentliga elnätets begränsningar – ett entreprenöriellt svar på knapphet och tillståndsförlamning. Men dessa privata nät är fortfarande beroende av offentlig rätt: detaljplaner, subventioner, utsläppstillstånd, godkännanden av rörledningar, vattenrättigheter och ibland en lagstiftande genväg. Resultatet är inte ”marknad mot stat”, utan en ny blandform: företagsinfrastruktur som är privatägd, offentligt tillåten och politiskt oumbärlig.

När beräkningskraft binds samman med egen elproduktion blir energireglering ett verktyg för digital styrning. Om regeringar vill styra, ransonera eller bestraffa nättjänster kan det visa sig enklare att göra det via energitillstånd än via yttrandefrihetslagstiftning. Teknikbolagens kapplöpning att bygga egna kraftsystem kan minska beroendet av elbolag – men samtidigt skapa en ny, mer centraliserad stryppunkt: statens makt att godkänna kraftverket.