Sydkoreansk 21-åring åtalas för två mord efter att ha blandat sömnmedel och alkohol

En 21-årig sydkoreansk kvinna, som av polisen endast identifieras som Kim, anklagas för att ha dödat två män i separata motellhändelser efter att hon enligt utredarna blandat receptbelagda lugnande medel med alkohol – och frågat den samtalande tjänsten ChatGPT vad en sådan blandning leder till.

Enligt The Independent grep Gangbuks polis i Seoul Kim den 11 februari och registrerade henne först för ”vållande till annans död genom kroppsskada”, en mildare rubricering som passar in i en berättelse om vårdslös berusning snarare än uppsåt. Därefter skärptes misstanken till mord efter analys av hennes mobiltelefon. Polisen uppger att hennes sök- och samtalshistorik visade upprepade frågor till ChatGPT, såsom: ”Vad händer om man tar sömntabletter med alkohol?”, ”Hur många behöver man ta för att det ska vara farligt?” och ”Kan det döda någon?” Polisens slutsats är enkel: hon sökte uppgifter om dos och verkan och förstod därmed att död var en möjlig följd.

Polisen säger att det första dödsfallet inträffade den 28 januari på ett motell i Suyu-dong i Gangbuk-gu, där Kim checkade in med en man i 20-årsåldern och lämnade ensam omkring två timmar senare; kroppen hittades dagen därpå. En andra man, även han i 20-årsåldern, ska ha avlidit den 9 februari efter att de checkat in på ett annat motell i samma distrikt. Myndigheterna hävdar också att hon i december försökte skada sin dåvarande partner i Namyangju i provinsen Gyeonggi: han förlorade medvetandet efter en dryck spetsad med lugnande medel på en parkeringsplats, men återhämtade sig senare.

Det nya här är inte klichén ”artificiell intelligens hjälpte en brottsling”. I årtionden har vem som helst med en uppkoppling kunnat söka på blandningar av bensodiazepiner och alkohol och hitta allt från skadebegränsande varningar till resonemang om dödliga konsekvenser. Nyheten är i stället rättslig och politisk: en samtalslogg från en sådan tjänst är lättläst för utredare och enkel att återberätta i rättssal och rubriker. En sökmotorfråga är en nål i en höstack; en samtalsutskrift är höstacken med markerade partier.

Skillnaden spelar roll eftersom den öppnar för en regleringssväng. Om en misstänkts privata frågor kan framställas som det avgörande beviset för uppsåt kommer lagstiftare att pressas att behandla samtal med modeller som handlingar som måste finnas, sparas och knytas till en verifierad identitet. Räkna med att krav återkommer i ny förpackning: obligatorisk loggning, bestämda lagringstider, identitetskontroller för tillgång och plattformsskyldigheter att upptäcka och rapportera ”farliga” frågor.

En mordutredning är ett starkt känslomässigt verktyg för att göra privat samtal till ett reglerat objekt – och för att göra leverantörer av artificiell intelligens till efterlevnadsinfrastruktur. Om det faktiskt stoppar nästa brott är en sekundär fråga; det utvidgar däremot ytan för övervakning, datainsamling och ansvarsstyrd censur. Verktyget begick inte handlingen, men kan användas för att motivera nästa omgång kontroll över alla andras frågor.

Polisen uppger att man fortsätter utreda om Kim kan kopplas till ytterligare händelser och att man genomfört en psykopatibedömning samt djupintervjuer för att profilera henne, rapporterar The Independent.