Spotify byter toppledning när musiktjänst blir politisk stridsplats

Spotify har möblerat om i toppen samtidigt som bolaget upptäcker att ”ljudplattform” numera ofta är en omskrivning för politiskt slagfält.

Enligt El País klev den mångårige verkställande direktören Daniel Ek av den 1 januari för att bli styrelseordförande, och de tidigare medpresidenterna Alex Norström och Gustav Söderström tar över som gemensamma verkställande direktörer. Tidpunkten är besvärlig: Spotifys driftmått ser fortfarande starka ut, men investerare blir alltmer skeptiska till om bolaget kan fortsätta växa i närheten av den tidigare takten.

El País uppger att Spotify bokförde 20,4 miljarder dollar i intäkter 2025, en ökning med 8,2 procent jämfört med året innan, och att nettoresultatet nästan fördubblades. Året avslutades med 751 miljoner månatligt aktiva användare och 290 miljoner betalande abonnenter. Ändå är marknaden inte imponerad: tidningen noterar att aktiekursen fallit omkring 40 procent från en topp i juni nära 800 dollar, vilket lämnar ett börsvärde runt 94 miljarder dollar.

Förklaringen som ges är mindre ”Spotify håller på att dö” och mer ”strömning är en mogen marknad”. Dave Van Dyke på Bridge Ratings säger till El País att smarttelefonboomen efter 2013 har ersatts av abonnemangströtthet och åtstramning driven av inflation, där användare allt oftare väljer en tjänst i stället för att stapla flera. Samtidigt dränerar kortare format på Tiktok och Instagram uppmärksamhet från musik i full längd.

Men Spotifys större problem är att bolaget blivit en distributionsnytta vars beslut om moderering och annonsering behandlas som politiska ställningstaganden. El País nämner återkommande artistbojkotter och etiska invändningar, från Eks investeringar i vapenindustrin till Spotifys värdskap för omstridda poddar, däribland Joe Rogans, som Spotify enligt uppgift betalade 100 miljoner dollar för exklusiv rätt att hysa. Tidningen pekar också på att Spotify burit annonser för USA:s migrationsmyndighet ICE, som leder president Donald Trumps satsning på skärpt verkställighet, och skriver att Spotify sponsrade ett evenemang i samband med Trumps installation samt skänkte 150 000 dollar till den officiella ceremonin.

Parallellt har Spotifys interna kostnadsjakt väckt frågor om bolaget urholkar sin egen förmåga. El País påminner om att Spotify 2025 genomförde sina största uppsägningar någonsin och skar bort 17 procent av personalen, omkring 1 500 personer, efter mer än 200 borttagna tjänster 2024. Ek ska själv ha ifrågasatt om neddragningarna skulle höja effektiviteten eller skapa skörhet i driften.

Den grundläggande ekonomiska tvisten består: artister menar att Spotify betalar för dåligt och att algoritmstyrd urvalslogik gör viss musik osynlig. El País citerar The New Yorkers kritiker Kyle Chayka, som lämnade tjänsten 2024 och menar att Spotifys gränssnitt i allt högre grad hindrar avsiktligt lyssnande. Spotify svarar att man är musikbranschens största intäktsgenerator, att man betalat ut 11 miljarder dollar och hävdar att ungefär hälften går till oberoende skivbolag och artister.

Vad investerare prissätter är kanske inte ”musikströmning” över huvud taget. Det kan vara hållbarheten i Spotifys roll som en strypunkt, där innehållspolicy, annonsutrymme och rekommendationssystem fungerar som en sorts kvasi-reglering, utan det besvär som demokratisk ansvarsutkrävning brukar innebära.