Brittisk kvinna i Nederländerna stoppas från resa hem till döende mor

En brittisk kvinna bosatt i Nederländerna säger att nya inreseregler från brittiska inrikesministeriet kommer att hindra henne från att resa till England för att träffa sin 91-åriga mor, som får vård i livets slutskede, eftersom hennes brittiska pass för närvarande ligger hos myndigheterna för förnyelse. Enligt The Guardian kräver reglerna, som börjar gälla på onsdag, att de flesta med dubbelt brittiskt medborgarskap – med undantag för dem som också är irländska medborgare – visar upp ett giltigt brittiskt pass för att resa in i Storbritannien, eller betalar 589 pund för ett så kallat intyg om rätt till inresa, vilket kan ta upp till åtta veckor att få.

Kvinnan, som bara identifieras som Annie, hade utgått från att hon skulle kunna fortsätta resa på sitt nederländska pass medan förnyelsen av det brittiska passet handlades, eftersom hon har besökt sin mor varannan vecka. Hennes brittiska pass gick ut i fredags och är redan inskickat som del av ansökan om förnyelse. Med den nya ordningen blir ett vanligt administrativt glapp plötsligt en hård gränsspärr: inget brittiskt pass, ingen ombordstigning – om hon inte köper ytterligare en handling vars handläggningstid kan bli längre än den tid hennes mor har kvar.

Modern gränskontroll i en fullvuxen byråkrati handlar inte om dramatiska razzior, utan om ett system som gör medborgarskap till en fråga om pappershantering och sedan tar betalt för att lösa den. Inrikesministeriets ”intyg om rätt till inresa” fungerar som en avgiftsbelagd genväg runt statens egen handläggningsfördröjning. Prislappen – 589 pund – framstår mindre som en avgift för kostnadstäckning och mer som ett avskräckande belopp för att tvinga fram lydnad under en regel om ett enda godtagbart dokument.

Den tidigare konservative ministern David Davis, som är parlamentsledamot för Annies mors valkrets, uppmanade regeringen att införa en respittid och kallade politiken en oacceptabel inskränkning av dubbelmedborgares ”rätt att återvända”, skriver The Guardian. Liberaldemokraternas talesperson i inrikesfrågor, Will Forster, krävde också övergångsregler.

Inrikesministeriets motiv framgår inte i The Guardians redogörelse, men den administrativa logiken är bekant även för svenskar som sett hur Folkhemmets maskineri kan mala: standardisera kontrollerna, minska tolkningsutrymmet vid gränsen och göra brittiska medborgare mindre beroende av utländska handlingar. Men kostnaden för denna ”tydlighet” läggs på enskilda just när de har som minst möjlighet att bära den – vid sorg, familjekriser eller andra resor som inte kan skjutas upp.

Politiken träffar människor som redan gjorde det staten säger sig vilja se: de anpassade sig till verkligheten efter brexit genom att bli medborgare där de bor, samtidigt som de förblev britter. Annie säger att hon aldrig hade för avsikt att bli dubbel medborgare, men att hon gjorde det efter brexit för att bevara sina rättigheter i Nederländerna.

En stat som inte förmår förnya ett pass snabbt, men som utan dröjsmål kan neka en medborgare inresa utan rätt papper, försvarar inte så mycket suveränitet som den försvarar sina rutiner. Gränsen blir ett manus för ett kundtjänstsamtal med beväpnad förstärkning, och ”medborgarskap” blir villkorat av huruvida dina handlingar för tillfället ligger i ett myndighetskuvert.