Guld- och silverrusning gör Mexikos gruvbälte till kartellernas skattebas

En kraftig uppgång i världsmarknadspriserna på guld och silver håller på att göra Mexikos gruvbälte till vad som händer när äganderätten mest existerar på papper och ”säkerhet” förhandlas fram med vapen i hand.

Enligt El País blottlade bortförandet i januari av tio gruvarbetare i delstaten Sinaloa, anställda hos det kanadensiska bolaget Vizsla Silver, hur den organiserade brottsligheten har breddat sin verksamhet från narkotikahandel till något som liknar skattepolitik: ett parallellt utvinningssystem som fungerar som en privat avgiftsregim. När metallpriserna stiger – El País noterar att silverpriset gått upp med mer än 120 procent på sex månader och guldpriset med omkring 50 procent – ökar de kriminella grupperna trycket på både formell och informell gruvdrift. Logiken är enkel: när råvarupriset stiger, stiger också värdet av att kontrollera tillträdet till fyndigheten, vägen dit, bränslet, sprängmedlen, arbetskraften och i slutänden företagets möjlighet att över huvud taget bedriva verksamhet.

Detaljerna är dystra. I början av februari hade åtminstone fem av de bortförda arbetarna identifierats i hemliga gravar nära El Verde; de andra fem var fortsatt försvunna, uppgav Vizsla i ett uttalande som El País hänvisar till. Bolaget betonade ”nolltolerans” mot mutor, korruption och utpressning, och sade sig arbeta med ”internationellt erkända säkerhetsrådgivare”, samtidigt som man medgav att den fysiska verksamheten hade stoppats.

Just den formuleringen fångar låsningen. I områden där karteller utövar territoriell kontroll är utpressning inte ett tillfälligt brott, utan en prissättningsmekanism. Företag tvingas betala skyddspengar eller – mer sofistikerat – åläggs att anlita ”godkända” leverantörer med kopplingar till samma grupper som pressar dem, vilket driver upp kostnaderna och väver in kartellinflytande i inköp och transporter, rapporterar El País. Resultatet blir en marknad där våldsmonopolet förvandlas till en licensmyndighet.

Washington försöker nu göra denna licensgivning olaglig. El País påpekar att Trumpadministrationen i februari 2025 klassade åtta karteller och kriminella grupper – däribland Sinaloakartellen och Jalisco Nueva Generación-kartellen – som terroristorganisationer. Skiftet skapar ett andra risklager: företag som fogar sig efter utpressningskrav kan hamna under amerikansk utredning för penningtvätt eller finansiering av terrorism. El País noterar att den nya hållningen redan har kopplats till frysta företagskonton och ingripanden mot tre mexikanska finansinstitut med kopplingar till penningtvättsärenden.

Mexikos regering fortsätter under tiden att utlova trygghet, samtidigt som den presiderar över en ekonomi där investeringsbeslut i allt högre grad avgörs av lokala väpnade aktörer snarare än av domstolar, avtal eller tillsynsmyndigheter. När den förväntade avkastningen på en gruva beror på vem som råkar kontrollera vägen just denna månad börjar ”utländska direktinvesteringar” likna mindre kapitalbildning och mer gisslanfinansiering.

Metallboomen är verklig. Utan äganderätt som kan upprätthållas skapar en råvaruuppgång inte välstånd – den ropas i praktiken ut till den mest välorganiserade tvångsmakten.