Sam Altman avfärdar uppgifter om Chattgpt:s vattenförbrukning och vill jämföra datacenters el med människors matintag

Sam Altmans senaste inlägg i striden om konstgjord intelligens och energi är ett retoriskt grepp som skulle göra vilken lobbyist som helst i elbranschen stolt: sluta räkna elen som går till datacentraler och börja räkna människans kaloriintag.

Vid ett evenemang arrangerat av The Indian Express hävdade OpenAI:s verkställande direktör att uppgifter om ChatGPT:s vattenavtryck är ”helt påhittade” och insisterade på att vanliga jämförelser – som att en fråga skulle motsvara flera laddningar av en Iphone – är grovt missvisande. TechCrunch rapporterar att Altman medgav att den samlade energiförbrukningen är en legitim fråga ”totalt sett”, men menade att den rättvisa jämförelsen inte är att ställa träning av en modell mot en enskild fråga. I stället, sade han, bör man jämföra konstgjord intelligens energianvändning med vad det kräver att ”träna en människa”: ”20 års liv och all mat du äter” samt mänsklighetens evolutionära historia.

Det är ett snyggt trick: när en bransch anklagas för att belasta elnäten flyttar man diskussionen från megawatt till metafysik och gör belastningen till något oundvikligt. Men elsystem fakturerar inte i liknelser. De fakturerar i effekttoppar, transformatorers kapacitet och köer för nätanslutning.

Lokalsamhällen svarar allt oftare på det enda språk som verkligen biter i mark- och planpolitiken: ”inte här”. Business Insider rapporterar att New Brunswick i delstaten New Jersey just har tagit bort datacentraler från listan över tillåtna verksamheter i en omdaningsplan, efter att boende och miljöaktivister dykt upp på ett kommunfullmäktigemöte för att motsätta sig ens möjligheten att en anläggning skulle kunna byggas i framtiden. Kommunens planchef sade att alternativet med datacentraler varit tänkt att ”bredda” den kommersiella utvecklingen men att det ”inte var avgörande”. Fullmäktige röstade för att stryka det; publiken firade.

Striden i New Brunswick ingår i ett större mönster. Business Insider hänvisar till sin tidigare rapportering om att fler än 1 200 datacentraler hade fått bygglov i USA vid utgången av 2024, med möjlig elförbrukning i nivå med hela delstater och betydande vattenanvändning i regioner som ofta drabbas av torka. Boende i andra orter – från Oklahoma till Texas – har fyllt utfrågningar, demonstrerat och i minst ett fall sett polis gripa en talare som överskred en tidsgräns.

Altmans linje om att ”människor använder också energi” är ett försök att säkra social acceptans: om konstgjord intelligens framställs som en effektivare ersättning för mänskligt tänkande blir motstånd lätt att avfärda som teknikfientlighet. Men kommuner tar inte ställning till om konstgjord intelligens är metafysiskt effektiv. De avgör om de ska avsätta knapp nätkapacitet, acceptera buller och reservkraft med dieselgeneratorer samt tolerera industrilika byggnader i närheten av bostadsområden.

Därtill finns ett insynsproblem. Som TechCrunch noterar finns inget lagkrav på att teknikföretag redovisar energi- och vattenanvändning, vilket lämnar forskare att uppskatta påverkan utifrån. Den ogenomskinligheten är bekväm när man säljer framtiden – och vansinnesframkallande när man ber en stad bära infrastrukturen.

Den växande konflikten handlar mindre om ”felaktig information” än om förhandlingsstyrka. Företagen bakom konstgjord intelligens vill gå fort och koppla in sig. Lokalsamhällen vill ha bindande siffror, inte evolutionär poesi.