Labours tankesmedja Labour Together granskas efter nya uppgifter om kartläggning av Guardian-reporter

Tankesmedjan Labour Together, som bidrog till att bygga kampanjmaskinen bakom Keir Starmers seger i partiledarvalet, hamnar åter i blåsväder. Enligt The Guardian har en lobbyist med koppling till tankesmedjans tidigare ”granskning” av journalister nyligen ställt frågor om en reporter på samma tidning. Det gäller Tom Harper, hög chef vid den amerikanska opinions- och påverkansbyrån Apco, som så sent som förra veckan ska ha efterfrågat uppgifter om grävreportern Henry Dyer.

Harper skrev tidigare en 58 sidor lång rapport åt Labour Together om journalister som varit inblandade i en artikel i Sunday Times 2023, som handlade om icke redovisade donationer till tankesmedjan. Rapporten beställdes för 36 000 pund och påstod, enligt The Guardian, utan belägg att artikeln byggde på hackade uppgifter från valmyndigheten samt antydde en rysk koppling. Rapporten kartlade dessutom vissa journalisters och källors religiösa och ideologiska uppfattningar.

Det påstådda fortsatta intresset för Dyer är viktigt därför att det visar hur ”armlängds avstånd” fungerar i praktiken. En politisk organisation behöver inte driva en egen underrättelseverksamhet för att sätta reportrar under lupp. Den kan köpa en tjänst av en byrå, ta emot en dossier och samtidigt hålla formellt avstånd till metoderna som använts. Om arbetet senare blir pinsamt kan beställaren beskriva det som ett externt misstag, medan uppdragstagaren kan kalla det rutinmässig ”kartläggning”.

The Guardian skriver att Sunday Times rapporterat att Harper återigen, utan bevis, har antytt att Dyer kan ingå i en större prorysk kampanj. Apco utreds redan av branschorganet för opinionsbildare och kommunikationsbyråer, Public Relations and Communications Association, vars standardkommitté granskar byråns arbete med att kartlägga journalister.

Inom regeringen har affären fått en andra dimension. Josh Simons, numera minister i regeringskansliet, var chef för Labour Together när Apco-uppdraget beställdes. Enligt The Guardian finns krav på att Starmer ska avskeda Simons, och han är redan föremål för en etikgranskning inom statsförvaltningen. Tidigare har The Guardian rapporterat att Simons och hans stabschef kontaktade Nationella cybersäkerhetscentret, en del av signalspaningsmyndigheten, med påståenden om att journalister fått information genom ett ryskt intrång; en talesperson för Simons sade att dessa påståenden var osanna.

Episoden ligger i skärningspunkten mellan en pressad medieekonomi och en professionaliserad påverkansindustri. Att angripa någons anseende är billigt jämfört med att vinna politiska beslut, och metoden går att skala upp. En tankesmedja kan omtolka granskning som utländsk inblandning; en påverkansbyrå kan översätta det till bakgrundsbriefingar, insinuationer och bakgrundskontroller; och måltavlan, en enskild reporter, tvingas lägga tid på att bevisa att något inte är sant.

Labour Together bötfälldes med över 14 000 pund av valmyndigheten för att inte ha redovisat finansiering kopplad till donationshistorien 2023, noterar The Guardian. Tvisten om vem som frågat vad om vilken journalist löper nu parallellt med ursprungsfrågan: vem betalade för politiskt inflytande, och varför redovisades det inte.

Harper skrev 58 sidor. Valmyndighetens böter var femsiffriga i svenska kronor. Incitamentet att fortsätta granska dem som granskar är uppenbart.