Yunxian-skallarna i centrala Kina dateras om till 1

Två fossila kranier som hittats vid Yunxian vid Hanfloden i centrala Kina har daterats om till omkring 1,77 miljoner år. Därmed är de de äldsta kända lämningarna av tidiga människor i Östasien. Den nya åldersuppskattningen bygger på mätningar av isotoperna aluminium-26 och beryllium-10 i kvartskorn från det sedimentlager där kranierna en gång låg, enligt Ars Technica.

Det är ingen liten justering. Dateringen placerar Homo erectus i centrala Kina ungefär i samma tidsfönster som de välkända fynden från Dmanisi i Georgien, som daterats till cirka 1,85–1,77 miljoner år. Om tidiga människor fanns både i Kaukasus och långt inne i Östasien nästan samtidigt blir den gamla skolboken – långsam spridning ut ur Afrika och sedan en gradvis östlig förflyttning – mindre övertygande.

Yunxian har länge varit en nyckelplats eftersom den kombinerar kranier med stenredskap och djurben i flodavlagringar, en typ av miljö som ofta är svår att datera med hög precision. Den nya metoden försöker förankra fynden i tiden genom så kallade kosmogena nuklider, som byggs upp i mineral som ligger exponerade vid jordytan och vars nivåer förändras när materialet begravs. I praktiken kan laboratoriemätningar därmed begränsa när sedimentet senast utsattes för solljus och kosmisk strålning – ett indirekt men mätbart sätt att ringa in fossilens ålder.

En snabbare tidslinje ställer också om en nyare hypotes: att Yunxian-kranierna skulle kunna tillhöra tidiga medlemmar av den denisovanska linjen, ibland kopplad till namnet Homo longi. En studie från 2025 hävdade att ett digitalt rekonstruerat Yunxian-kranium liknade Harbin-kraniet, som är omkring 146 000 år gammalt och som genetiska analyser har kopplat till denisovaner. Studien använde dessutom äldre paleomagnetiska dateringar för att placera Yunxian nära en tänkt tidpunkt för en denisovansk uppdelning.

Vid 1,77 miljoner år blir den kopplingen svår att upprätthålla. Ars Technica citerar paleoantropologen John Hawks, som säger att dateringen är ”för gammal” för att trovärdigt kunna knytas till denisovaner, vars genetiska åtskiljande bedöms ha skett mycket senare – i storleksordningen hundratusentals år, inte nära två miljoner.

Följdverkningarna handlar inte bara om namnfrågor. Om Homo erectus fanns i Östasien redan för 1,77 miljoner år sedan blir det mer rimligt att mycket tidiga kinesiska verktygsplatser – vissa äldre än tidigare fossilmässiga riktmärken – faktiskt skapades av Homo erectus eller nära släktingar, snarare än av senare och mer utvecklade grupper. Det väcker också en logistisk fråga som fossilrubriker sällan tar upp: spridning i den hastigheten antyder antingen snabb folkvandring, upprepade vågor, eller att utvandringen började långt tidigare än vad de fossil vi råkar ha hittat hittills kan fånga.

Yunxian-kranierna skriver inte om människans ursprung på egen hand, men de stramar åt kalendern. När mätningarna blir bättre måste kartan följa efter.