Ryssland skjuter omkring 50 robotar och nära 300 drönare mot Kiev och flera ukrainska regioner

Bilder

×

Workers at the site where a policewoman was killed in an explosion in Lviv, Ukraine, on Sunday. japantimes.co.jp

A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs). japantimes.co.jp

Sonic the Hedgehog, Castlevania's Alucard and the weak yet lovable Slime from Dragon Quest are just some of Japan's iconic gaming franchises celebrating midlife anniversaries in 2026. japantimes.co.jp

A Ukrainian rises in the traditional world of sumo japantimes.co.jp

‹ ›

Ryssland angrep Kiev och flera andra ukrainska regioner under natten med omkring 50 robotar och nära 300 attackdrönare. President Volodymyr Zelenskyj uppgav att målen var energianläggningar och att järnvägsinfrastruktur skadades. Lokala myndigheter sade att minst en person dödades i Kievregionen och att 15 personer skadades, däribland fyra barn. Delar av huvudstaden blev strömlösa samtidigt som temperaturen sjönk till omkring minus 11 grader.

Angreppet passar in i krigets allt tydligare inriktning på de system som får vardag och handel att fungera: elproduktion och elöverföring samt järnvägsnätet som flyttar människor, trupper och gods. När strömmen slås ut mäts kostnaden inte bara i förstörda transformatorer och akuta reparationer, utan också i förlorad produktion, störda varuflöden och utgiften för att hålla reservkapacitet i beredskap. Järnvägsstörningar förstärker skadan genom att göra bränsle, reservdelar och humanitära leveranser till ett planeringsproblem, och genom att tvinga över mer trafik till vägar som redan är begränsade av vinterförhållanden.

För Ukrainas partners är de ekonomiska följdverkningarna indirekta men ihållande. Ett elnät som måste byggas upp under beskjutning blir en permanent förbrukare av importerad utrustning, nödgeneratorer och finansiering, samtidigt som försäkringsgivare och långivare räknar in en högre sannolikhet för nya förluster. Ju längre konflikten lär aktörer att behandla infrastruktur som ett legitimt mål, desto mer får Europas egen elektrifieringsstrategi en säkerhetspremie: värmepumpar, laddning av elbilar och datacentraler bygger alla på oavbruten el, och kostnaden för redundans stiger när sabotage och långräckviddiga angrepp inte längre är teoretiska.

Det finns privata verktyg för motståndskraft: mikronät för kritiska anläggningar, lokal elproduktion som kan frikopplas från stamnätet, avtalad reservkraft och prissättning som belönar minskad förbrukning vid toppar. Men de fungerar bäst när knapphet får synas i priser och upphandlingsbeslut. I praktiken har elpolitiken i Europa ofta lutat mot subventioner, pristak och centralt fastställda kapacitetsmål, vilket kan dämpa de signaler som skulle motivera förstärkningar innan en kris. När avbrotten ändå kommer tenderar stater att förstatliga kostnaderna genom akutstöd och återuppbyggnadspaket, medan hushåll och företag får bära störningarna och den uteblivna produktionen.

På söndagen sade Zelenskyj att energisektorn var huvudmålet och att bostadshus också träffades. I samma budskap fanns en andra detalj som ofta försvinner i rubriksammanfattningar: järnvägen skadades.

I ett krig som närmar sig sitt femte år räknar Ukraina fortfarande robotar och drönare. Det räknar också transformatorer och tidtabeller.