Var fjärde amerikan med studielån halkar efter med betalningarna

Var fjärde amerikan med studielån ligger nu efter med betalningarna, enligt en analys som CBS News hänvisar till. Det är en tvär vändning efter pandemins betalningsuppehåll, som under flera år dolde uteblivna inbetalningar. Rapporten – framtagen av Century Foundation och Protect Borrowers med hjälp av Universitetet i Kaliforniens konsumentkreditpanel – uppskattar att andelen förfallna lån har stigit till omkring 25 procent när ordinarie fakturering och indrivning återupptas.

Siffran är mindre intressant som moraliserande mått på ”betalningsvilja” än som avslöjande av hur systemet är konstruerat och vilka automatiska följder det utlöser. Federala studielån ges ut i stor skala, med standardiserade villkor, till låntagare vars framtida inkomster är osäkra och vars utbildningskvalitet är svår att prissätta i förväg. Universiteten får betalt direkt; låntagaren bär skulden; och skattebetalarna tar i slutänden smällen genom avskrivningar, subventioner via inkomstbaserade återbetalningsplaner och politiskt tryck för breda lättnader. När betalningar pausas i åratal försvinner inte förfall – det läggs på vänt.

Samma upplägg påverkar också beteendet redan vid ”köpet”. Lättillgänglig kredit gör att lärosäten kan höja terminsavgifter utan att behöva bevisa värdet för en kund som betalar ur egen ficka, eftersom köparen i praktiken finansieras av staten. Låntagare kan samtidigt börja betrakta återbetalning som förhandlingsbar, i förväntan om nästa uppskov, ett nytt avskrivningsprogram eller en ny definition av vad som räknas som ”överkomliga” betalningar. Resultatet blir en marknad där prissignalen försvagas: universiteten konkurrerar med bekvämligheter och varumärke, medan låneutfall blir en politisk siffra.

Förfall får dessutom snabbt följdverkningar som slår ojämnt. Den som missar betalningar riskerar sämre kreditvärdighet, högre kostnader för bostad och billån samt löneutmätning när indrivningen startar om. Men institutionerna som sätter priserna och bygger ut utbildningar möter ingen motsvarande sanktion för svaga resultat. Om den politiska reaktionen blir ännu en omgång avskrivningar går överföringen i praktiken främst till de skuldsaldon som skapats av de dyraste examina – medan själva avgiftsmodellen lämnas orörd.

CBS-inslaget noterar att omkring 43 miljoner amerikaner har federala studielån. Rapportens huvudtal – var fjärde med förfall – antyder att ”återgången till det normala” efter uppehållet inte är en återgång till återbetalningsförmåga, utan till den indrivningsapparat som tillfälligt stängdes av.

Lånen blev inte mer riskfyllda i år. Bokföringen blev bara mer ärlig.