Space One skjuter upp Kairos 3 till mars efter fördjupad väderanalys
Rymdbolaget saknar fortfarande lyckad uppskjutning till omloppsbana efter två misslyckanden 2024, vädret blir säkerhetsskäl och samtidigt prövning av den driftsäkerhet kunderna betalar för
Bilder
Space One has delayed of the launch of the No. 3 unit of its Kairos small rocket carrying to March.
japantimes.co.jp
A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs).
japantimes.co.jp
Sonic the Hedgehog, Castlevania's Alucard and the weak yet lovable Slime from Dragon Quest are just some of Japan's iconic gaming franchises celebrating midlife anniversaries in 2026.
japantimes.co.jp
A Ukrainian rises in the traditional world of sumo
japantimes.co.jp
Det japanska rymdföretaget Space One, med säte i Tokyo, skjuter upp uppskjutningen av sin lilla bärraket Kairos nummer 3 till mars efter vad bolaget kallar en mer detaljerad väderanalys, rapporterar The Japan Times. Raketen skulle ha lyft onsdag morgon från Spaceport Kii i Kushimoto i Wakayama prefektur med fem satelliter ombord. Space One uppger att ett nytt datum ska meddelas minst två dagar i förväg, inom ett uppskjutningsfönster som löper till och med den 25 mars.
Förseningen lägger sig ovanpå ett mer grundläggande problem: Space One har ännu inte genomfört en lyckad flygning till omloppsbana. Kairos nummer 1 och nummer 2 misslyckades båda, i mars 2024 respektive december 2024, vilket innebär att bolagets kärnlöfte fortfarande är ouppfyllt – att bli Japans första privat utvecklade raket som kan placera en satellit i omloppsbana. Väder är ett bekvämt och ofta fullt legitimt skäl att avbryta, men det påminner också om den del av raketverksamheten som inte ryms i pressmeddelanden om motorer och ”förnyelse”. Uppskjutningsföretag säljer driftsäkerhet, och driftsäkerhet byggs lika mycket av operativ disciplin – samordning av säkerhetsområde, nedräkningsrutiner, marksystem och försiktiga regler för när man inte får skjuta upp – som av framdrivning.
För bolag som satsar på små bärraketer är dessa operativa val inte kosmetika. Varje inställd uppskjutning bränner pengar genom bemanning, drift av uppskjutningsplatsen, samordning med kunder och alternativkostnaden av en uppskjutningsanläggning som står oanvänd. Ett statligt program kan baka in sådana kostnader i flerårsbudgetar och göra tidsplaneförskjutningar till ett politiskt problem; en privat aktör måste antingen prissätta in dem i kontrakten eller ta smällen själv. Det trycket tenderar att driva företag mot hårdare kontroller före uppskjutning och mer försiktigt risktagande, även när marknadsföringen belönar djärva tidplaner.
Japans bredare rymdpolitik har uppmuntrat ett inhemskt, kommersiellt ekosystem för uppskjutningar, men marknaden är obarmhärtig: satellitoperatörer kan flytta sina uppdrag till utländska leverantörer om tidplaner spricker och försäkringspremierna stiger. I den miljön är ”vi sköt upp på grund av vädret” inte bara ett säkerhetsbeslut; det är också ett prov på om bolaget kan bygga de rutinmässiga, upprepningsbara processer som kunderna faktiskt betalar för.
Nästa datum för Kairos-uppskjutningen ska sättas med två dagars varsel. Space Ones två senaste försök nådde inte omloppsbana.