Venezuelas nya amnestilag släpper över 300 fångar i helgen

Venezuelas nya amnestilag har trätt i kraft och regeringen uppger att mer än 300 fångar ska friges under helgen. Men lagtexten undantar samtidigt stora grupper av frihetsberövade – särskilt militär personal och i många fall deras anhöriga – vilket gör att hundratals faller utanför åtgärden, enligt El País.

Avgränsningen är snäv med avsikt. Lagen anger visserligen en granskningsperiod från 1999 till den 22 februari 2026, men räknar bara upp 13 särskilda ”situationer” under 14 år, där många upptagningar är knutna till korta tidsfönster för protester. Alfredo Romero vid den enskilda organisationen Foro Penal säger till El País att just denna detaljrikedom fungerar som uteslutningsmekanism: fackliga företrädare som åtalats i arbetstvister, personer som anklagats för ”uppvigling till hat” på grund av yttranden i sociala medier samt personer som dragits in i militära mål hör till de grupper som i praktiken lämnas utanför.

Undantaget för militären är den tydligaste signalen om vad staten vill skydda. El País uppger att 185 militärer sitter fängslade och att även anhöriga och nära bekanta har frihetsberövats godtyckligt som påtryckning, vilket för upp antalet undantagna till nära 400 personer. Ett uppmärksammat fall är Josnar Baduel, dömd till 30 år efter det misslyckade intrånget ”Operation Gideon” 2020. Hans syster, journalisten Andreina Baduel, beskriver för El País en cell på två gånger två meter i Rodeo 1 och uppger tortyr samt obehandlade skador. Regeringen har tidigare frigivit åtalade med koppling till USA från samma händelse genom fångutväxlingar med Washington, men de kvarvarande militära fallen hålls avskärmade från den nya amnestin.

Denna selektivitet gör amnestin till ett verktyg snarare än en uppgörelse. Att frige vissa fångar kan minska internationellt tryck, sänka kostnaderna för fängelsesystemet och skapa en ny grupp människor som står under ”försiktighetsåtgärder” och därmed förblir juridiskt sårbara. Att samtidigt hålla kvar militära åtalade – och familjemedlemmar som dragits med – bevarar hävstången gentemot den enda institution som faktiskt kan hota regimens fortlevnad. Det sparar också förhandlingsmarker inför framtida förhandlingar, antingen med inhemska oppositionsaktörer eller med utländska regeringar som vill få personer frigivna.

Domstolarna har redan börjat ta emot framställningar, enligt parlamentsledamoten Jorge Arreaza som leder den kommission som prövar fallen. Den första helgens frigivningar kommer att visa vilka staten anser vara förbrukningsbara – och vilka den fortfarande betraktar som en försäkring.