Vetenskap

Trädpollen når mycket höga nivåer i delar av Storbritannien

Regnperiod följs av varmt torrt väder som får al och andra träd att släppa pollen veckor tidigare, säsongslarm bygger lika mycket på mätmetoder och stadsplantering som på klimat

Bilder

Hay fever sufferers may be noticing symptoms starting earlier than usual this year (stock image) (Getty Images/iStockphoto) Hay fever sufferers may be noticing symptoms starting earlier than usual this year (stock image) (Getty Images/iStockphoto) Getty Images/iStockphoto

Halterna av trädpollen i delar av Storbritannien har stigit till ”mycket höga” under de senaste tio dagarna, efter att veckor av regn följts av varmare och torrare väder, enligt en pollenprognos som tidningen The Independent hänvisar till. Temperaturen nådde omkring 18 grader i sydöstra England i veckan, och kliniker uppger för tidningen att de redan ser patienter med hösnuvsymtom flera veckor tidigare än den tidpunkt i slutet av mars som normalt brukar utlösa Met Offices ordinarie pollenprognoser.

Den omedelbara förklaringen är inte gåtfull: pollenspridning är mycket känslig för vädret på kort sikt. Regn gynnar växtlighet och kan tillfälligt minska mängden pollen i luften genom att partiklar sköljs ned, medan en efterföljande torrperiod gör att pollen lättare sprids och blir kvar svävande. En rubrik om ”tidig säsong” kan alltså spegla en förskjutning i kalendern, men kan lika gärna handla om att dag-för-dag-vädret gör pollen mer mätbart – och mer irriterande – utan att något grundläggande förändrats i växternas biologi.

Vad som räknas som ”säsongsstart” beror dessutom på måttstocken. Många varningar till allmänheten bygger på prognosmodeller och tröskelkategorier från ”låg” till ”mycket hög”, medan forskargrupper lutar sig mot fysisk provtagning: pollenfällor och räknare som samlar in luftburna partiklar och artbestämmer dem. The Independent noterar att forskare vid Leicester universitet följt pollen sedan 2006 och rapporterar stigande nivåer över tid, men jämförelser mellan år är bara så tillförlitliga som övervakningsnätets kontinuitet. Stationernas placering, förändrad markanvändning i närområdet och mätmetoder kan flytta utgångsnivån lika mycket som klimatet.

Exponeringen är heller inte jämnt fördelad. Stadsbor rapporterar ofta värre besvär trots lägre total pollenmängd än på landsbygden, något forskare kopplar till trafikrelaterade partiklar som kan föra allergener längre ned i luftvägarna, och till den samlade belastningen av föroreningar och pollen. Här uppstår en andra mätfälla: signaler från sjukvård och apotek – läkarbesök, läkemedelsköp, självrapporterade symtom – stiger när fler människor exponeras i städer, även om pollentalen på landsbygden är högre. En tredje störfaktor är valen i plantering och grönplanering; allergologer som citeras i The Independent pekar på att snabbväxande arter som björk planteras i förortsområden, vilket kan höja lokala pollenhalter oberoende av nationella klimattrender.

För arbetsgivare och den brittiska sjukvården blir följden att små väderförändringar kan flytta fram efterfrågan: mer användning av antihistaminer och kortisonnässprayer, fler konsultationer och mer produktionsbortfall genom trötthet och störd sömn. Men att tillskriva en enskilt besvärlig fjortondagarsperiod långsiktiga klimatkrafter kräver att man skiljer på meteorologi (en varm, torr period), ekologi (vilka arter som finns och när de blommar) och observation (var och hur pollen räknas).

Veckans varning är med andra ord förankrad i ett enkelt faktum: när regnet upphörde och temperaturen steg blev al och andra trädpollen luftburna i stora mängder. Hösnuvsäsongen i Storbritannien började, som den ofta gör, när vädret gjorde det möjligt för pollen att färdas.