Frankrike vill skicka räddningsnota till vandrare som orsakar fjällinsatser

Frankrikes statliga revisor vill att vandrare som utlöser räddningsinsatser genom ”riskbeteende” ska få betala kostnaden för sin egen fjällräddning, rapporterar The Independent. Revisionsdomstolen Cour des Comptes uppskattar priset för en helikopterinsats till omkring 10 780 euro år 2024 och beräknar de totala utgifterna för fjällräddning till nära 107 miljoner euro samma år, en ökning med 55 procent sedan 2012.

Förslaget handlar i grunden om vem som ska bära kostnaden för fritidsrisk. När räddning behandlas som en allmän samhällstjänst försvinner prissignalen i beslutsögonblicket: den extra marginalkostnaden för att ta en chans till — fortsätta för sent, strunta i väder, hoppa över utrustning — hamnar inte hos den som tar risken. Revisorns rapport beskriver uttryckligen ett system som behöver ”bättre mätning” av verkan och kostnad, och pekar på grannländer som Österrike, Tyskland och Schweiz där utländska medborgare ofta får räkning efter räddningar.

Men den svåra delen är inte fakturan, utan definitionen. När staten börjar ta betalt för vissa räddningar måste den avgöra vilka misstag som räknas som vårdslöshet och vilka som är normal otur. Då riskerar en räddning på en klippvägg att bli en förvaltningsstrid: Vad innebär det att ”följa säkerhetsregler”? Vem dokumenterar det, och hur överklagas beslutet? Jämförelsen från en facklig företrädare för bergsguider — varför inte ta betalt för trafikolyckor, drunkningar eller sjukdomar kopplade till rökning — ringar in det politiska dilemmat: selektiv avgiftsbeläggning kan uppfattas mindre som riskprissättning och mer som en moralisk dom.

Revisorn noterar att 17 procent av dem som räddades 2024 var utländska medborgare. Den siffran gör politiken lättare att sälja till skattebetalarna, men den gör också att ett avgiftssystem kan framstå som gränskontroll med andra medel.

Hittills finansierar Frankrike fortfarande fjällräddning främst via allmän beskattning, bortsett från vissa insatser i skidorter. Cour des Comptes efterfrågar nu ett ramverk som skulle göra en helikoptertransport till en budgetpost på individnivå snarare än en kollektiv nyttighet.