Suno når två miljoner betalande abonnenter
Drar in cirka 3,2 miljarder kronor om året och visar att konsumenternas AI inte längre är ett löfte, Warner Music sluter licensavtal efter stämning och gör upphovsrätt till en träningsavgift
Bilder
Image Credits:Barry Chin/The Boston Globe / Getty Images
techcrunch.com
Amanda Silberling
techcrunch.com
techcrunch.com
Aravind Srinivas, co-founder and chief executive officer of Perplexity, during TechCrunch Disrupt in San Francisco, California, US, on Wednesday, Oct. 30, 2024.
techcrunch.com
techcrunch.com
Suno, en tjänst som med hjälp av artificiell intelligens gör musik av textinstruktioner, uppger att bolaget nått två miljoner betalande abonnenter och omkring 300 miljoner dollar i återkommande årsintäkter. Uppgifterna kommer från ett inlägg på Linkedin av medgrundaren och verkställande direktören Mikey Shulman, vilket återges av TechCrunch. Redovisningen kommer tre månader efter att Suno meddelade en finansieringsrunda på 250 miljoner dollar som värderade bolaget till 2,45 miljarder dollar; då sade företaget till The Wall Street Journal att årsintäkterna låg på 200 miljoner.
Siffrorna är viktiga därför att de visar att ”artificiell intelligens” i åtminstone en konsumentkategori inte längre bara är en spekulativ framtidsberättelse. Suno säljer ett abonnemang som sänker både kompetenskrav och tidskostnader för musikproduktion genom att göra färdiga låtar av korta textbeskrivningar. Det skapar en ny sorts utbudschock: miljontals användare kan framställa i praktiken oändligt många spår, samtidigt som plattformar och skivbolag fortfarande agerar som om musik är en bristvara – med begränsade lanseringsfönster, marknadsföringsbudgetar och en lyssnaruppmärksamhet som i realiteten är ändlig.
Den stora risken ligger dock inte i dagens abonnemangsintäkter utan i gårdagens träningsdata. Skivbolag och musiker har stämt Suno för påstådda upphovsrättsbrott och menar att systemet tränats på befintliga inspelningar. TechCrunch noterar att Warner Music Group nu har förlikats och samtidigt ingått ett licensavtal som ger Suno rätt att bygga modeller med Warners katalog. Det är mindre en moralisk dom än en mall för hur spelet kan komma att spelas: när en stor rättighetsinnehavare kan ta betalt för ”tillstånd att träna” blir stämningar ett förhandlingsverktyg och licenser en avgiftspassage.
Slutläget liknar sannolikt den konsolidering som följde med strömningstjänsternas genombrott. Under strömningsepoken återtog skivbolagen inflytande genom kontrollen över katalogåtkomst; i den nya epoken kan de dessutom kontrollera åtkomst till träningsmaterial och, i förlängningen, samarbeten om distribution som avgör vilken syntetisk musik som lyfts fram. Den intressanta knorren är att reglering kan förvandla en privat tvist till en kollektiv lösning. Om lagstiftare eller tillsynsmyndigheter driver fram tvingande licenser eller kollektiva rättighetssystem för träningsdata kan kostnaderna för tidigare insamling av material standardiseras och spridas över branschen – förutsägbara avgifter, förutsägbara efterlevnadskrav – medan abonnemangsintäkterna fortsatt kan hamna privat hos modellägaren.
Suno:s framgång antyder vart utvecklingen pekar. TechCrunch rapporterar att syntetiska spår varit tillräckligt realistiska för att ta sig in på listor hos Spotify och Billboard, och lyfter fram en viralt spridd Suno-genererad låt som uppges ha lett till ett skivkontrakt värt tre miljoner dollar för sin upphovsman. Produkten skapar redan kommersiellt värdefulla utfall; tvisten handlar nu om vem som ska få betalt för insatsvarorna.
Än så länge kan Suno peka på två miljoner abonnenter och en licensförlikning med ett stort skivbolag. Rättsprocesserna hindrade inte bolaget från att först nå omkring 300 miljoner dollar i återkommande intäkter.