Mellanöstern

Trumps samtal till Emiratens president tänder nytt bråk mellan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten

Strid om sanktioner kopplade till Emiratens påstådda stöd till RSF i Sudans inbördeskrig sprider sig till oljepolitik och regionala krig medan Washington behöver båda, Trump säger sig kunna lösa sprickan lätt men samtalet som skulle göra det verkar ha skapat den

Bilder

President Donald Trump shakes hands with President Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan in Abu Dhabi, UAE, last May during his visit to the Middle East (AFP/Getty) President Donald Trump shakes hands with President Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan in Abu Dhabi, UAE, last May during his visit to the Middle East (AFP/Getty) AFP/Getty
Trump with Crown Prince Mohammed bin Salman of Saudi Arabia and Nvidia CEO Jensen Huang at the U.S.-Saudi Investment Forum in Washington, D.C., in November (Reuters) Trump with Crown Prince Mohammed bin Salman of Saudi Arabia and Nvidia CEO Jensen Huang at the U.S.-Saudi Investment Forum in Washington, D.C., in November (Reuters) Reuters

Ett telefonsamtal från Donald Trump till Förenade arabemiratens president, shejk Mohamed bin Zayed, i november förra året bidrog till att blåsa liv i en saudisk-emiratisk konflikt om Sudan, enligt The New York Times, återgivet av The Independent. Tidningen uppger att Trump sade till den emiratisk ledaren att han ombetts av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman att införa sanktioner kopplade till Emiratens påstådda stöd till Rapid Support Forces (RSF) i Sudans inbördeskrig. Saudiska företrädare gav en snävare beskrivning och hävdade att begäran gällde sanktioner mot RSF snarare än mot Emiraten – men utfallet blev detsamma: en ny spricka mellan två amerikanska samarbetspartner.

Tvisten är viktig eftersom Riyadh och Abu Dhabi inte bara är säkerhetspolitiska aktörer. De är finansiärer, vapenleverantörer och energiexportörer vars samordning påverkar allt från oljepolitik till regionala ombudskrig. Sudan har blivit en arena med låg synlighet där externa uppbackare kan påverka utgången till relativt låg inrikespolitisk kostnad. När det yttre stödet hotas – genom sanktioner, stoppade leveranser eller diplomatiska påtryckningar – rubbas den interna maktbalansen, och grannstaterna justerar sina satsningar.

The Independent uppger att upptrappningen nådde en bottennivå i december när Saudiarabien bombade vad man sade var en sändning emiratisk vapen på väg till Jemen. Även om sådana incidenter förblir begränsade är mönstret frätande: samordningen i Gulfområdet blir mer renodlat byteshandel, och varje nytt amerikanskt ingripande – särskilt när det förmedlas via personliga kanaler – ökar osäkerheten om vem som lovats vad, och på vems bekostnad.

För Washington skapar episoden ett praktiskt problem. USA:s linje gentemot Iran och Gaza bygger på samarbete med både Saudiarabien och Emiraten, men deras rivalitet gör gemensamma initiativ svårare och höjer priset för att få dem att dra åt samma håll. För Trump personligen landar rapporteringen dessutom i en region där hans familjs affärskopplingar är omfattande: The Independent nämner emiratisk investering i den Trumpanknutna kryptosatsningen World Liberty Financial och saudiskt stöd till Jared Kushners riskkapitalverksamhet.

Trump sade till reportrar i februari att han inte var inblandad i splittringen men att han kunde lösa den ”mycket enkelt”. The New York Times skildring antyder att grälet i själva verket tog fart genom ett samtal som var tänkt att åstadkomma just det.