Studie vill skrota affärsklass för att halvera flygets utsläpp

Platser i affärsklass kan vara upp till fem gånger mer koldioxidintensiva än platser i ekonomiklass. En ny studie hävdar därför att flygets utsläpp skulle kunna minska med upp till hälften om man tog bort så kallade premiumkabiner. Analysen, publicerad i Nature Communications Earth & Environment och refererad av Euronews, bygger på över 27 miljoner kommersiella flygningar under 2023, omkring 26 000 stadspar och nära 3,5 miljarder passagerare.

Studien bygger sin huvudtes på mekanik snarare än ny teknik: flygplan förbrukar bränsle främst utifrån sträcka och vikt, medan utsläpp per passagerare beror på hur många som delar på denna bränsleförbrukning och hur kabinen är inredd. Premiumplatser tar mer utrymme per resenär, vilket gör att ett plan med enbart ekonomiklass kan ta fler passagerare på samma flygning och därmed sänka utsläppen per betalande passagerarkilometer. Författarna uppskattar att en ombyggnad till enbart ekonomiklass skulle kunna minska utsläppen med 22 till 57 procent, beroende på linje och flygplanstyp.

Därtill pekar de på två driftsmässiga reglage. Det första är beläggningsgraden: 2023 låg det genomsnittliga antalet upptagna säten på cirka 79 procent, och vissa flygningar uppges ha gått med omkring 20 procents beläggning. Om genomsnittet kunde pressas till 95 procent skulle utsläppen minska med ytterligare 16 procent, enligt studien. Det andra är flygplansflottans effektivitet: att ersätta äldre flygplan med nyare modeller kan minska bränsleförbrukningen med ungefär en fjärdedel. Sammantaget menar artikelförfattarna att en minskning på 50 till 75 procent är möjlig utan att invänta att så kallade hållbara flygbränslen byggs ut i stor skala.

Det studien inte löser är vem som faktiskt betalar för omställningen. Flygbolagens långdistansaffär bygger ofta på att en liten grupp resenärer betalar mycket; premiumkabiner subventionerar i praktiken billigare ekonomiklass och gör att svagare linjer kan bära sig. Att ta bort denna intäktskälla är inte bara att ”ta bort säten”, utan att ändra ekonomin för linjer, turtäthet och nätets bredd. Om bolagen svarar med att höja priserna i ekonomiklass, dra ned trafiken eller koncentrera sig till de mest trafikerade stråken flyttas utsläppsfrågan från flygplanens effektivitet till efterfrågeminskning genom högre priser och sämre förbindelser.

Det är i Europa denna avvägning blir synlig tidigt. Studien noterar att Storbritannien var Europas största utsläppare från flyget 2023, följt av Spanien, Tyskland, Frankrike och Italien. Den lyfter också Norge som ett land med relativt ineffektivt flygande, ofta kopplat till mindre flygplatser och linjer med låg beläggning som i vissa länder hålls uppe med statliga stöd för regional sammanhållning. Om man skär bort premiumplatser på linjer som redan är på gränsen till olönsamma återstår i praktiken två vägar: mer offentligt stöd eller färre avgångar.

Artikeln pekar dessutom på yttre begränsningar som gör att ”effektiviseringar” inte är en rak linje. Längre flygvägar till följd av stängda luftrum kopplade till Rysslands krig i Ukraina, samt möjliga omvägar för att undvika områden där kondensstrimmor bildas, kan öka bränsleförbrukningen. I den kontexten blir den enklaste variabeln att styra inte bränslets sammansättning utan kabinens utformning.

Studiens mest uppmärksammade åtgärd — att avskaffa affärsklass — skulle i praktiken genomföras flygplan för flygplan, avtal för avtal och linje för linje. Det första resenärerna märker är inte någon klimatmodell, utan säteskartan.