Kina drar ifrån i humanoida robotar

Kina drar ifrån i kapplöpningen om människoliknande robotar – inte genom att finslipa uppvisningsnummer, utan genom att leverera fler maskiner i verklig drift. Det skriver TechCrunch med hänvisning till branschanalytiker. Enligt Selina Xu, knuten till Eric Schmidts stab, levererade Unitree förra året omkring 36 gånger fler människoliknande robotar än amerikanska konkurrenter som Figure och Tesla, i en marknad som totalt uppgick till bara 13 317 enheter globalt.

Siffrorna spelar roll eftersom branschen fortfarande befinner sig i ett skede där hastigheten i förbättringsarbetet och återkoppling från fältet avgör vem som sätter de faktiska standarderna. Xus poäng är att Kinas försprång vilar på en leverantörskedja för hårdvara som byggts upp via elbilsboomen: givare, batterier och tillverkningskapacitet som snabbt kan omvandla nya konstruktioner till produktionsserier. Vid mobiltelefonmässan i Barcelona väntas mobiltillverkaren Honor visa sin första människoliknande robot, vilket illustrerar hur bred tratten blivit: inte bara nystartade bolag, utan även hemelektronikföretag med etablerade inköps- och monteringskedjor.

TechCrunch beskriver ett skifte från uppvisningsdriven entusiasm till driftsdriven användning. Det skiftet ändrar vad som räknas som framsteg. En robot som kan göra konster på en scen är ett marknadsföringsverktyg; en robot som kan ta ett arbetspass utan att falla, överhettas eller skada utrustning är ett industriverktyg. Yuli Zhao, strategichef på Galbot, säger till TechCrunch att kunder i allt högre grad frågar om roboten kan arbeta stabilt i verkliga miljöer och faktiskt avlasta människor. I praktiken handlar det om mått som genomsnittlig tid mellan fel, drifttid i damm och vibrationer, energiförbrukning per förflyttat kilogram, greppets tillförlitlighet över olika föremålsformer och säkerhetsgodkännande för arbete nära människor.

Kinas inhemska sammanhang gör sådana mått lättare att pröva i stor skala. Politiken har pekat ut robotik som ett prioriterat område sedan programmet ”Tillverkad i Kina 2025”, som från början syftade till automatisering i fabriker. Nu, när ”förkroppsligad artificiell intelligens” förbättras – syn–språk–handlingsmodeller som styr maskiner i fysisk miljö – behandlar myndigheter och företag människoliknande robotar som en fortsättning på industriell uppgradering. Det skapar en återkopplingsslinga: fabriker och statligt länkade köpare erbjuder försöksinföranden; försöken ger feldata; leverantörer justerar komponenter; nya modeller levereras snabbt tillbaka in i samma kretslopp.

Kapitalet följer samma logik. TechCrunch noterar att Unitree värderades till omkring 3 miljarder dollar efter en finansieringsrunda i serie C och har diskuterat en framtida börsnotering med en värdering så hög som 7 miljarder dollar. Galbot har tagit in mer än 300 miljoner dollar i nytt kapital och ska enligt uppgift också ha nått en värdering kring 3 miljarder dollar. Pengarna går inte bara till forskning och utveckling, utan till produktionsverktyg, servicenät, reservdelar och det otacksamma arbetet med att göra robotar underhållsbara.

Amerikanska företag står inte still. Nystartade Foundation säger att bolaget planerar att bygga 50 000 människoliknande robotar till slutet av 2027, och även i USA försöker man gå från uppvisningsobjekt till faktisk drift. Men enligt TrendForce siktar Kina redan både på lågprisvarianter för bred marknad och på mer avancerade industrisystem samt användning inom rehabilitering, samtidigt som den globala marknaden ännu är så liten att tidiga volymer kan forma gränssnitt, komponentkompatibilitet och kundernas förväntningar.

Den öppna frågan, skriver TechCrunch, gäller mjukvaran: var kinesiska bolag egentligen står när det handlar om integrerade system för artificiell intelligens och tillförlitlighet utanför kontrollerade uppvisningar. Tills vidare mäts ledningen mindre i spridda filmer och mer i hur många robotar som kan hållas igång när kamerorna lämnat.

I Sixtinska kapellet kan konservatorer avlägsna en beläggning med japanskt rispapper och destillerat vatten. På ett fabriksgolv lämnar varje fel en loggfil och en reparationsorder – och företaget som tidigt samlar flest sådana erfarenheter tenderar att lära sig snabbast.