Kinas humanoida robotar rullar in i fabriker och lager

Bilder

×

German Chancellor Friedrich Merz and members of his delegation watch robots perform at a showroom of Unitree Robotics products in Hangzhou, eastern China, on Thursday. japantimes.co.jp

A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs). japantimes.co.jp

Sonic the Hedgehog, Castlevania's Alucard and the weak yet lovable Slime from Dragon Quest are just some of Japan's iconic gaming franchises celebrating midlife anniversaries in 2026. japantimes.co.jp

Japan agency aims for both decarbonization, growth japantimes.co.jp

techcrunch.com

‹ ›

Kinesiska människoliknande robotar har på kort tid gått från uppvisningsnummer på galor till försök i fabriker och lager. Men Pekings offensiv för automatisering krockar med en redan skör arbetsmarknad. Bloomberg, återgivet i The Japan Times, beskriver president Xi Jinpings dilemma: Kina vill åt den produktivitet och de militärnära förmågor som följer av att ligga i framkant inom artificiell intelligens, samtidigt som kommunistpartiet behöver tillräckligt många arbetstillfällen för att bevara social stabilitet.

De tidiga marknadssignalerna pekar åt ett håll. TechCrunch rapporterar att Kinas ledande tillverkare av människoliknande robotar – Unitree, Agibot, UBTech med flera – levererar fler enheter och förbättrar modellerna snabbare än amerikanska konkurrenter. Det underlättas av en leverantörskedja för hårdvara som byggts upp genom elbilsboomen. En policyansvarig baserad i Kina, citerad av TechCrunch, uppger att Unitree förra året levererade ungefär 36 gånger fler enheter än de amerikanska konkurrenterna Figure och Tesla. Samtidigt understryker artikeln att den globala marknaden ännu är mycket liten: omkring 13 000 enheter år 2025 enligt en uppskattning, och det är osäkert hur många som var verkliga kommersiella försäljningar jämfört med demonstrationer.

Den lilla basen är viktig eftersom den visar var de omedelbara pengarna finns. I Kina dras en ”driftstyrd” införandetakt fram av politik och upphandling: kommuner och statligt länkade företag kan finansiera försök som vore svåra att motivera med enbart kortsiktig avkastning. Det skyndar på inlärningskurvan för tillverkarna, men flyttar också notan till institutioner som redan bär andra sociala åtaganden.

Tryckpunkten är sysselsättningen. Automatisering måste inte höja arbetslösheten på lång sikt, men den koncentrerar omställningskostnaderna på kort sikt, och Kinas anpassningsmekanismer är begränsade. Hushållens konsumtion är svag, den privata sektorn förblir försiktig, och många kommuner tyngs av skulder och efterverkningar från fastighetsmarknaden. När en fabrik ersätter arbetare med maskiner hamnar besparingarna hos företaget och dess finansiärer; kostnaderna – omskolning, välfärdsstöd och hantering av missnöje – tenderar att landa hos lokala myndigheter.

Pekings svar hittills är att behandla robotik både som industripolitik och socialpolitik. Företrädare säljer automatisering som ett svar på arbetskraftsbrist och som en väg till mer avancerad tillverkning med högre förädlingsvärde. Problemet är tajmningen: regionerna som är mest ivriga att locka investeringar är ofta minst rustade att absorbera jobbförluster, och de sektorer som är lättast att automatisera – enkel industri, logistik och vissa tjänster – är just där många fortfarande har sin försörjning.

Det finns också ett mätproblem. Demonstrationsfilmer och iscensatta uppträdanden kan sändas nationellt, medan undanträngning av jobb är utspridd och politiskt känslig. TechCrunch noterar att även leveranssiffror är svåra att tolka i detta skede, en dimma som hjälper pådrivare och beslutsfattare att hävda framåtrörelse utan att precisera avvägningarna.

Kinas industri för människoliknande robotar bygger skala snabbare än konkurrenterna, och ett sådant försprång tenderar att förstärka sig självt. Men staten kan inte automatisera bort behovet av lönekuvert, och de institutioner som finansierar robotutrullningen är ofta samma som förväntas hålla locket på följderna.

I Hangzhou såg besökande tjänstemän i veckan robotar uppträda i ett visningsrum, rapporterade Bloomberg. Utanför visningsrummet är frågan vilken budgetpost som ska bära kostnaden för arbetarna som inte längre behövs.