Hundförare fälls efter batongslag och hundbett i Handen

En hundförare inom polisen har dömts för tjänstefel efter att en man i Handen söder om Stockholm blivit upprepade gånger biten av en polishund och slagen med batong vid ett nattligt ingripande i december 2024. Mannen behövde 45 stygn i armen, enligt journaluppgifter som tidningen Mitt i hänvisar till. Södertörns tingsrätt dömde polisen till 50 dagsböter om 450 kronor (22 500 kronor) och ålade Polismyndigheten att betala 52 500 kronor i skadestånd.

Tingsrättens motivering är ovanligt rak i en typ av mål som ofta avgörs med hänvisning till stress och snabba bedömningar. Enligt domen som Mitt i beskriver godtog domstolen inte att situationen utgjorde ett omedelbart hot som motiverade att hund användes och att batongslag utdelades. Domstolen fäste vikt vid händelseförloppet i sig: polisen hann hämta hunden ur fordonet, vilket rätten tog som ett tecken på att faran inte var ”överhängande”. Mannen uppgav i polisförhör att han följde instruktioner och inte gjorde motstånd. Polisen hävdade att mannen agerade hotfullt, bland annat genom att banka på polisbilen och vägra visa händerna. Rätten drog slutsatsen att det saknades konkreta omständigheter som visade att mannen utgjorde en fara och att polisen agerade oaktsamt, med andra handlingsalternativ tillgängliga.

De praktiska följderna flyttas därmed från individen till institutionens maskineri. Den personliga påföljden stannar vid böter, medan skadeståndet betalas av Polismyndigheten. Kostnaden sprids alltså över myndighetens budget i stället för att knytas direkt till beslutsfattaren på plats. Den uppdelningen är inte en detalj utan en styrsignal: i stora offentliga organisationer blir den enskildes nedsida främst anseendemässig och formell, medan den ekonomiska förlusten bärs kollektivt.

Även när domstol fastslår att våldsanvändning varit obefogad återstår frågan om arbetsrättsliga konsekvenser, och där är insynen ofta begränsad. Mitt i rapporterar att Polismyndighetens personalansvarsnämnd avböjt att kommentera eventuella interna åtgärder med hänvisning till sekretess. Resultatet blir att allmänheten får en tydlig juridisk bedömning men en oklar ansvarskedja: en namngiven handling, en konstaterad skada, men ingen insyn i om utbildning, handledning eller operativa riktlinjer faktiskt förändras.

Händelsen började som en rutinmässig tillsägelse att inte gå i körbanan vid Poseidons torg. Den slutade med 45 stygn, en fällande dom för tjänstefel och ett skadestånd som bärs av myndigheten snarare än av den polis som gav ordern.