Wunmi Mosaku säger att Bafta-pris fläckas av rasistiskt skällsord i BBC-sändning

Bafta-vinnaren Wunmi Mosaku säger att hennes pris som bästa kvinnliga biroll kändes ”förgiftat” efter att ett rasistiskt skällsord hördes i BBC:s sändning av galan den 22 februari, enligt Guardian. Utbrottet kom från Tourette-aktivisten John Davidson, som ropade flera skällsord medan Sinners-skådespelarna Michael B Jordan och Delroy Lindo stod på scen och delade ut ett pris. Programmet togs senare bort från BBC:s strömningstjänst, och BBC bad om ursäkt samt inledde en snabbspårad utredning.

Händelsen har blivit en lärobok i vad ”direktsänd television” numera betyder i praktiken. Sändningsbolag arbetar rutinmässigt med en fördröjningsbuffert, och stora evenang produceras från kontrollrum som i grunden är byggda för riskhantering: ljudmixning, kameraväxling och möjligheten att klippa bort. Ändå gick skällsordet ut. När BBC-källor enligt Guardian sedan uppgav att producenterna ”inte hörde” det, skaver förklaringen mot det uppenbara: evenemanget var redan kuraterat och filtrerat för sändning.

Mosaku, som talade vid skådespelarutmärkelserna i Los Angeles där Sinners vann pris för bästa ensemble, sade att hon inte hyser ”inga hårda känslor” mot Davidson och beskrev honom som någon med en diagnos. Hennes kritik riktades i stället mot institutionerna: Bafta för att ha bjudit in Davidson utan ”fullt skydd för alla, inklusive honom”, och BBC för att ha lämnat skällsordet kvar i den version som faktiskt sändes. Davidson sade senare att han var ”förtvivlad” och att han hade fått veta att allt svärande skulle klippas bort i sändningen.

Den dokumentkedja Guardian beskriver pekar dessutom på ett andra lager av grindvakter efter själva direktsituationen. Filmbolaget Warner Bros uppgav att man omedelbart underrättade Bafta. Deadline, som Guardian hänvisar till, rapporterade att Bafta i sin tur uppmärksammade BBC på saken och bad att sändningen skulle tas bort från strömningstjänsten. Det är så den moderna sändningscykeln ser ut: det som händer i lokalen, det som hörs hemma i soffan och det som senare arkiveras blir allt oftare tre olika produkter.

Den uppdelningen spelar roll eftersom anseendeskadorna fördelas ojämnt. Ögonblicket på scen klistras på en individ, Davidson, medan resultatet i sändningen är summan av flera institutionella beslut: hur fördröjningen övervakas, vad som utlöser ett ingripande och vilka regler som gäller när ett fel upptäcks. Den offentliga striden hamnar då lätt i om huruvida BBC ”borde ha” klippt, snarare än varför ett system som är byggt för att klippa i realtid inte gjorde det.

Mosaku sade att BBC:s beslut var den del hon inte kunde förstå och att hon ”inte är säker” på att hon kan förlåta. BBC:s utredning ska avgöra om skällsordet missades, ignorerades eller bedömdes acceptabelt i stunden.

Skällsordet hördes, och sändningen gick ut ändå.