Tretton kommunala hemtjänstarbetare lämnar jobbet i Lund efter misstankar om stölder och övergrepp

Tretton kommunala vårdanställda i Lund har under 2025 sagts upp eller tvingats lämna sina tjänster efter misstankar om allt från stölder och narkotikabruk till förnedrande behandling av äldre brukare, rapporterar Sydsvenskan. Fem avskedades med omedelbar verkan och åtta lämnade med hänvisning till ”personliga skäl” efter interna utredningar inom kommunens vård- och omsorgsförvaltning.

Fallet i Lund är ovanligt konkret: namngivna följder, ett bestämt antal anställda och en tydlig förteckning över missförhållanden. Samtidigt passar det in i ett bredare mönster som är svårare att få grepp om. En enkät från Sveriges Radios Ekot, återgiven av Dagens Samhälle, visar att 39 av 205 svarande kommuner under de senaste fem åren har sagt upp avtal med privata hemtjänstutförare, vilket berört mer än 70 företag. Skälen som anges är bland annat bedrägerier, allvarliga brister och misstänkta brott. Femton kommuner uppgav att de gjort polisanmälningar, men bara ett fall har lett till fällande dom, medan ungefär hälften av anmälningarna lagts ned.

Det är i glappet mellan administrativa åtgärder och straffrättsligt ansvar som systemets drivkrafter blir synliga. Kommuner kan snabbt bryta ett avtal med en utförare eller avsluta en anställning utan att nå upp till den bevisnivå som krävs för åtal och fällande dom. Polis och åklagare möter samtidigt en kö av ärenden där hemtjänstbedrägerier ofta är dokumenttunga, utspridda över många brukare och består av små enskilda skador snarare än en enda dramatisk händelse. Följden blir en ordning där den mest omedelbara sanktionen är att förlora ett avtal, inte att möta en domstol.

Hemtjänstens utformning gör tillsyn dyr i praktiken. Insatserna ges bakom stängda dörrar, en brukare i taget, ofta av personal med pressade scheman och rullande arbetspass. Kontrollpunkter finns på papperet – bakgrundskontroller, tidsredovisning, uppföljande besök och klagomålsvägar – men varje kontroll kostar tid och personal, och nyttan märks mest när något går fel. När ersättningen knyts till volymen av besök och levererade minuter blir trycket att hålla flödet uppe. Kostnaden för extra kontroller hamnar hos utföraren eller kommunen, medan priset för bristande kontroll först betalas av brukaren och sedan av anhöriga som upptäcker försvunna saker, oförklarliga blåmärken eller plötsliga beteendeförändringar.

Avskedandena i Lund visar att missförhållanden faktiskt upptäcks – till slut. De nationella siffrorna antyder samtidigt att även när kommunerna agerar, följer rättsväsendet sällan efter.

I Lund har 13 personer redan lämnat sina arbeten. I landet som helhet har mer än 70 hemtjänstföretag förlorat kommunala avtal, medan endast ett polisanmält fall har slutat med fällande dom.