Iran hotar bränna fartyg som passerar Hormuzsundet

Bilder

×

Hormuzstredet: Iran vil sette fyr på alle skip som forsøker å passere nrk.no

Qatari LNG cannot be diverted via pipeline, as Saudi oil can be to a degree. Photograph: AP theguardian.com

Nils Pratley theguardian.com

Gatestone Institute senior fellow Gordon Chang joins ‘Mornings with Maria’ to break down the impact of escalating US-Iran tensions on global oil markets and China’s reliance on Middle East energy. foxbusiness.com

Oil tanker in Strait of Hormuz foxbusiness.com

Hayman Capital Management founder and CEO Kyle Bass analyzes the global oil market as Middle East tensions escalate on 'Mornings with Maria.' foxbusiness.com

Fox News senior strategic analyst Gen. Jack Keane (ret.) joins ‘Mornings with Maria’ to break down US air superiority over Iran, the 50% drop in missile attacks and why he says only surrender should be negotiated. foxbusiness.com

‹ ›

Iran har hotat att sätta eld på varje fartyg som försöker passera Hormuzsundet, enligt Reuters rapportering som återgetts av norska NRK. Varningen kom efter dödandet av Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, samtidigt som oljepriserna steg på farhågor om att flaskhalsen – där ungefär en femtedel av världens olja passerar – i praktiken kan stängas.

För Asien är Hormuz mindre en utrikespolitisk rubrik än ett inköpsproblem som slår snabbt och ojämnt. Kina, Japan, Sydkorea och Indien är importberoende ekonomier byggda på oavbrutna bränsleleveranser och leveranser i sista stund. När sundet blir en krigszon är den första ransoneringsmekanismen inte ett myndighetsbeslut, utan privat prissättning: försäkringspremier, fraktpriser och besättningars och redarnas vilja att acceptera resan.

Den prissättningen kan dessutom sluta fungera tvärt, eftersom stora delar av världens energilogistik har optimerats för normalitet. Tankfartygsrutter, bunkringsplaner, raffinaderiers planering av råvarutillförsel och avtalen om leverans av flytande naturgas är utformade kring förutsägbar passage genom Hormuz. När en militär aktör signalerar att civil sjöfart i sig är ett mål kan försäkringsbolag dra sig tillbaka, försäkringsskydd bli villkorat och redare vägra ta uppdrag. Resultatet blir en faktisk stängning utan formell blockad.

Den mest omedelbara smärtpunkten kan bli flytande naturgas. The Guardians Nils Pratley menar att en ”gaskris” ser mer hotfull ut än en oljekris, eftersom Qatars flytande naturgas inte kan ledas om via rörledning på samma sätt som viss råolja kan. Om Hormuz begränsas tvingas köpare av flytande naturgas konkurrera om de sista tillgängliga lasterna på andra håll, och prissignalen sprids snabbt: Europas grossistpriser på gas, noterar krönikan, steg efter att QatarEnergy stoppat produktionen efter drönarangrepp.

Kinas sårbarhet beskrivs ofta som strategisk, men den är också kommersiell. Fox Business, med hänvisning till intervjuer med Gordon Chang och fondförvaltaren Kyle Bass, hävdar att en långvarig störning skulle slå mot Kinas raffinaderier och fabriker inom veckor, när rabatterade iranska fat blir svårare att få ut och ersättningslaster måste köpas till högre priser. Även om analysen är spekulativ är mekanismen enkel: den billigaste tillgången försvinner först, och kostnaden fortplantas via transporter och petrokemiska insatsvaror in i exportmarginalerna.

En följdeffekt är att regeringar dras in i att subventionera glappet – genom pristak, frisläppande av beredskapslager eller direkt stöd till energibolag och industri – eftersom den politiska kostnaden för att låta priserna rensa marknaden kan vara högre än den statsfinansiella kostnaden för ingrepp. Därmed förvandlas en privat sjöfartsrisk till en post i statsbudgeten.

En iransk befälhavare citeras med att sundet är stängt och att fartyg skulle sättas i brand om de försöker passera. Den snabbaste indikatorn på om hotet är verkligt blir inte tal i Teheran, utan om försäkringsbolagen fortsätter att teckna försäkringar för resan.