Sverige

Säpo varnar för ökad attentatsrisk i Sverige

Mellanösternkriget gör amerikanska israeliska judiska mål och iranska oppositionella mer utsatta och Iran kan anlita gäng som ombud, terrorhotnivån ligger kvar på tre av fem medan svenska poliser får vakta andras krig

Bilder

Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik HallströmBild: Christine Olsson/TT Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik HallströmBild: Christine Olsson/TT Christine Olsson/TT
Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen via.tt.se

Säkerhetspolisen uppger att Sveriges säkerhetsläge har försämrats ytterligare efter upptrappningen i Mellanöstern. Myndigheten varnar för ökad risk för angrepp mot amerikanska, israeliska och judiska mål i Sverige, liksom mot iranska oppositionspersoner som lever här. I en intervju med TT säger Säpos operativa chef Fredrik Hallström att Sverige används som en ”arena” för konflikter vars egentliga måltavlor finns någon annanstans. Trots detta har Säpo inte höjt den nationella terrorhotnivån, som ligger kvar på tre på en femgradig skala.

I ett separat pressmeddelande beskriver Säpo ett mönster som pågått länge: iranska underrättelse- och säkerhetstjänster bedriver övervakning och kartläggning av regimkritiker i Sverige och har tidigare planerat eller genomfört våld via ombud. Den nuvarande konflikten, menar Säpo, ökar osäkerheten kring Teherans vilja att ta risker mot uppfattade fiender, vilket i sin tur kan leda till mer opportunistiskt val av måltavlor utomlands.

Den operativa logiken är välkänd för svensk polis och säkerhetstjänst: en främmande stat behöver inte skicka egen personal om den kan hyra förmåga lokalt. Hallström säger till TT att Iran kan använda Sveriges gängnätverk som mellanhänder, utan att nämna några individer. Sådan utläggning sänker tröskeln för handling – planering, logistik och förnekbarhet kan spridas över kriminella strukturer som redan finns av andra skäl. Det illustrerar också en institutionell svaghet: när staten tappat kontroll över våldskapitalet i vissa miljöer blir dessa miljöer en resurs även för utländska aktörer.

För Sverige blir kostnaden omedelbar och vardaglig. Ett hot som ”inte i första hand är riktat mot Sverige” kräver ändå svenska motåtgärder: skydd vid samfund och andra gemenskapsinstitutioner, skärpt vaksamhet kring diplomatiska och symboliska platser samt att polisresurser leds om till bevakning av personer och platser som inte själva valt att bli en del av en främmande konflikt. Säpo uppger att man tillsammans med polisen delar bedömningar med organisationer och institutioner för att förbättra säkerhetsplaneringen.

Hallström varnar samtidigt för tunnelseende – att bara fokusera på det senaste kriget medan äldre hot består. Han pekar ut Ryssland som en ”dimensionerande” motståndare vid sidan av det bestående terrorhot som nivå tre innebär: ett angrepp bedöms som möjligt inom ramen för den nuvarande bedömningen.

Säpos pressmeddelande daterar utlösande händelse till morgonen den 28 februari, då USA och Israel inledde militära angrepp mot Iran. Sveriges terrorhotnivå låg kvar, men listan över möjliga måltavlor inne i Sverige blev längre.