Minst 169 dödas i räd i Sydsudans oljedistrikt Ruweng
FN-basen skyddar över 1 000 civila och vårdar skadade medan strider mellan Kiir och Machar-läger trappas upp, fredsavtalet från 2018 lovar återigen genomförande men vapnen fortsätter vara inträdesbiljett och Läkare utan gränser tappar kontakt med 26 anställda
Bilder
Displaced civilians attend a community health session last month in Bor, Jonglei state. Photograph: Luis Tato/AFP/Getty Images
theguardian.com
Members of the SPLA-IO gather at a security post outside local government offices in Akobo, Jonglei state. Photograph: Luis Tato/AFP/Getty Images
theguardian.com
Internally displaced people gather at a church compound in Akobo. Photograph: Florence Miettaux/AP
theguardian.com
United Nations peacekeepers stand near an airstrip in Akobo last month. Photograph: Florence Miettaux/AP
theguardian.com
Minst 169 människor dödades i en räd i Sydsudans oljeproducerande administrativa område Ruweng nära gränsen till Sudan i söndags, enligt lokala tjänstemän som The Guardian hänvisar till. Förenta nationernas insats i Sydsudan uppgav att man gav skydd åt över 1 000 civila på sin bas och behandlade dussintals skadade efter angreppet i länet Abiemnom.
Dödandet sker samtidigt som väpnade sammanstötningar blivit vanligare mellan styrkor knutna till president Salva Kiir och grupper som myndigheterna säger har kopplingar till Vita armén och till Sudans folkbefrielserörelse i opposition, den politiska och väpnade rörelse som förknippas med förste vice presidenten Riek Machar. Oppositionsrörelsen förnekade ansvar för räden och sade att den inte har någon militär närvaro i området.
Mönstret är välkänt: våldet blossar upp, civila flyr till Förenta nationernas inhägnader, hjälporganisationer tappar tillträde och den politiska mitten lovar ännu en omgång ”genomförande” av fredsavtalet från 2018 som skapade en samlingsregering. Men avtalet har gång på gång kört fast på samma punkter – maktdelning, säkerhetsarrangemang och frågan om vem som faktiskt kontrollerar de beväpnade männen på marken – samtidigt som lokala miliser och olika ”ungdomsstyrkor” förblir det mest pålitliga verktyget för tvång.
Läkare utan gränser uppgav att 26 medarbetare saknades efter den senaste tidens våld i delstaten Jonglei. Organisationen rapporterade att dess sjukhus i Lankien träffades av ett flyganfall och senare brändes och plundrades, samt att dess anläggning i Pieri också plundrades. När vårdorganisationer tvingas avbryta verksamhet mäts den omedelbara kostnaden i obehandlade skador och sjukdomar; den mer långsiktiga kostnaden är att väpnade grupper lär sig att störningar av samhällsservice är ett lågrisksätt att påverka vem som får skydd, uppmärksamhet och resurser.
Sydsudans politiska ekonomi efter självständigheten har länge belönat aktörer som trovärdigt kan hota att sabotera. Inbördeskriget 2013 – som utlöstes efter att Kiir avskedade Machar och anklagade honom för att planera en kupp – dödade över 400 000 människor och drev nästan halva befolkningen på flykt, noterar The Guardian. Avtalet 2018 satte stopp för storskaliga strider men byggde inget våldsmonopol; det formaliserade snarare ett förhandlingsbord där vapen förblir inträdesbiljetten.
I en sådan miljö blir ”enhet” mindre ett mål än en intäktsmodell: väpnade fraktioner behåller hävstång, befälhavare kan hålla lönelistor och vägspärrar igång, och yttre aktörer – Förenta nationernas fredsbevarande styrkor, givare och humanitära organisationer – tar över en del av kostnaden för det icke-statliga våldet. Förenta nationernas bas i Ruweng fungerar nu både som skydd och som akutklinik.
På måndagen uppgav Läkare utan gränser att man hade förlorat kontakten med 26 medarbetare.
Samma vecka meddelade Förenta nationernas insats att den inhyste över 1 000 civila bakom sina stängsel i Ruweng.