Helsingborgs lasarett anmäler ryggkirurg till Ivo

Helsingborgs lasarett har anmält en ryggkirurg som arbetade i Ängelholm till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), efter att en intern granskning av 16 patientfall funnit misstänkt felbehandling och komplikationer. Enligt Helsingborgs Dagblad lämnade kirurgen, Masoud Sorkhabi, tjänsten omkring 18 månader innan sjukhuset skickade in anmälan till IVO, och han bestrider kritiken.

Sjukhusets egen utredning beskriver varningssignaler som var synliga medan kirurgen fortfarande opererade. Kollegor slog larm och en extern granskare pekade också på problem, men ändå fortsatte ingreppen, uppger HD. Den följden är viktig eftersom den flyttar fokus från enskilda misstag till organisatorisk styrning: svensk sjukvård vilar på legitimerade yrkesutövare, men den praktiska grindvakten – vem som får operera, under vilken handledning och med vilken uppföljning – ligger hos arbetsgivare och klinikledning.

Granskningen pekar också på en sannolik ”mörkersiffra” av fler drabbade patienter utöver de 16 fall som undersökts. I ryggkirurgi, där resultatet beror på rätt indikation, teknik och efterkontroll, kan komplikationer vara svårfångade: smärta, minskad rörlighet, nervsymtom och behov av nya operationer kan utvecklas över tid och dyka upp hos olika vårdgivare. Om en kliniks uppgifter om komplikationer splittras mellan avdelningar, regioner och privata rehabiliteringsaktörer blir den lättaste siffran att ”hantera” den som inte finns. En sen anmälan till IVO riskerar då att fungera mindre som tidig varningssignal och mer som efterhandsprotokoll.

Incitamenten är inte svåra att se. Ett sjukhus tar omedelbara kapacitetskostnader om man stoppar en kirurg som opererar många: väntelistorna växer, operationssalar står stilla och chefer får ta politiskt tryck. Kostnaderna längre fram – återkommande vård, sjukskrivningar, invaliditet och patienters lidande – sprids i stället över regionen, socialförsäkringssystemet och patienten själv. IVO:s process är dessutom inriktad på legitimation och yrkeslämplighet, vilket kan avgöra om en läkare bör få fortsätta arbeta, men inte varför de lokala kontrollmekanismerna inte stoppade riskfylld praktik tidigare.

Helsingborgs lasarett anser att fallen motiverar prövning av om kirurgen ska få behålla sin läkarlegitimation. Samma granskning antyder att den avgörande frågan för patienter i Ängelholm är enklare: hur många operationer som borde ha granskats på nytt innan han slutade operera där.