Japans centralbankschef varnar för att Mellanösternkriget slår mot ekonomin
Olja och gas kan driva importinflation och få Bank of Japan att ligga still vid mötet 19 mars, räntan kan inte skapa energilaster men staten står redo med subventioner och ransonering när marknaden inte räcker
Bilder
Bank of Japan Gov. Kazuo Ueda has pledged to closely monitor developments as the U.S.-Israeli war on Iran reverberates across the region.
japantimes.co.jp
A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs).
japantimes.co.jp
As Japan accelerates AI adoption, policymakers and corporations frame the technology as essential to offsetting a projected labor shortfall of 11 million workers by 2040.
japantimes.co.jp
A Ukrainian rises in the traditional world of sumo
japantimes.co.jp
Japans centralbankschef Kazuo Ueda sade på onsdagen i parlamentet att konflikten i Mellanöstern kan få en ”betydande påverkan” på Japans ekonomi. Han pekade särskilt på olje- och andra energipriser samt finansmarknaderna. Enligt The Japan Times uppgav Ueda att centralbanken noga kommer att följa utvecklingen när det amerikansk-israeliska kriget mot Iran får följdverkningar i regionen.
Varningen träffar ett land som importerar nästan all sin råolja och stora delar av sin gas, där energikostnader snabbt slår igenom i hushållens budgetar och företagens marginaler. När sjöfartsleder, försäkringsvillkor och lastplanering stramas åt stannar energichocken inte vid bränslet: den syns i transportkostnader, elräkningar och prissättningen på allt som måste fraktas. Samma störning förändrar också incitamenten i staten. Departement kan tala om ”energiberoende”, men i praktiken vilar systemet på långtidsavtal, köp på dagsmarknaden och undantagsregler som avgör vilka användare som får leveranser först när det inte räcker till.
Uedas uttalanden belyser också hur centralbanker dras in i leveranskedjekriser de inte kan lösa. Räntan skapar inga gaslaster och sänker inga krigsriskpåslag, men marknaderna förväntar sig ändå ett förutsägbart mönster för hur penningpolitiken reagerar när importpriserna driver upp inflationen. The Japan Times noterar att placerare nu i högre grad väntar sig att Bank of Japan låter politiken ligga still vid mötet den 19 mars, där konflikten ger ytterligare ett skäl att undvika åtstramning i osäkerhet.
Denna mekanik kan förstärka sig själv. Om beslutsfattare antar att högre energipriser är tillfälliga kan de tveka att höja räntan och hoppas att chocken klingar av innan den biter sig fast i löner och förväntningar. Om chocken i stället drar ut på tiden brukar regeringar ta till administrativa verktyg — subventioner, pristak eller ransonering — eftersom de kan utlovas omedelbart även när de flyttar kostnaderna någon annanstans. Räkningen flyttas då från marknaden till de offentliga finanserna, och från prissignaler till politisk tilldelning.
För Japan är den omedelbara överföringskanalen enkel: ett krig som lyfter olje- och gaspriser höjer importkostnaderna och pressar den valutakänsliga handelsbalansen. Den längre kanalen är mindre synlig men mer varaktig: när energi blir ett återkommande undantagstillstånd blir varje industripolitisk utfästelse — elektrifiering, hemflyttning av produktion och ”strategiska” lager — beroende av att staten bestämmer vem som ska bära kostnaden för svängningarna.
Ueda presenterade inget nytt verktyg och ingen ny prognos. Han gav en påminnelse om att Japans penningpolitiska kalender nu delvis skrivs av händelser tusentals kilometer bort och av priset på laster som kanske, eller kanske inte, lämnar hamn.