Utredning vill införa skattebroms för kommuner och regioner

En tidigare chefsekonom vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, har föreslagit en ”skattebroms” som ska straffa kommuner och regioner som höjer den kommunala inkomstskatten och belöna dem som sänker den, enligt Dagens Samhälle och TT i Sydsvenskan.

Förslaget har lagts fram av den statligt utsedda utredaren Annika Wallenskog. Modellen innebär att en skattehöjning utlöser en ”avgift” under tre år, samtidigt som en skattesänkning ger ett motsvarande bidrag till den som sänker. Beloppen är framtunga: 25 procent första året, 15 procent andra året och 10 procent tredje året. Kommuner och regioner ska dessutom motivera varför de valt att höja skatten. Civilminister Erik Slottner (Kristdemokraterna) säger att syftet är att pressa fram effektivisering i stället för att slentrianmässigt höja skatten.

Upplägget kan läsas som ett försök att ändra spelreglerna i ett upprepat spel mellan lokala politiker och invånare. Kommunledningar möter omedelbar press att hålla uppe tjänster, hantera lönekostnader och täcka utgifter som drivs av demografi, medan den politiska kostnaden för en skattehöjning ofta kommer senare eller fördelas ut. En statligt pålagd extraavgift försöker göra priset för skattehöjningar omedelbart och synligt. Men det öppnar också för att man byter verktyg.

Om staten gör ett intäktsreglage dyrt kan kommuner och regioner i stället skruva på andra. Avgifter för brukare, prissättning i kommunala bolag och låneupplägg utanför den ordinarie balansräkningen kan ändras utan att utlösa samma rubrikvänliga ”skattehöjning”, särskilt när verksamhet bedrivs via kommunägda bolag med egen finansiering. Även inom vanliga budgetar kan kostnader flyttas till investeringskonton eller omklassificeras för att skydda driftsresultatet och skjuta notan på framtiden.

Wallenskog själv uppger, enligt Dagens Samhälle, att hon känner sig ”ambivalent” inför förslaget, en ovanlig tvekan i ett beställt utredningsarbete. I TT:s återgivning pekar hon också ut hälso- och sjukvården som det svåraste fallet: regionerna har haft den kraftigaste kostnadsökningen där, och om deras möjligheter att höja skatt begränsas kan följden bli ransonering, längre köer eller tryck på ytterligare statliga överföringar.

En fördelningseffekt är inbyggd. Kommuner med höga inkomster och stark tillväxt kan lättare hålla emot skattehöjningar och ändå finansiera tjänster, vilket gör dem mer benägna att kunna inkassera ”belöningen” för sänkningar. Kommuner med åldrande befolkning, svag skattekraft eller höga fasta kostnader riskerar i stället att få betala straffavgiften, eller tvingas höja skatten ännu mer för att täcka både det underliggande gapet och den nya avgiften.

Verktyget är tänkt att disciplinera lokala budgetar. Om det faktiskt gör det, eller bara flyttar striden till avgifter, kommunala bolag och bokföringstekniska kategorier, avgör i slutändan vem som verkligen betalar.

I utkastet utlöser en lokal skattehöjning en treårig avgift som börjar på 25 procent första året, medan en skattesänkning ger ett motsvarande treårigt bidrag enligt samma tidsplan.