Anhöriga pausar jakten på försvunna i Jalisco

Familjer som letar efter försvunna anhöriga i den mexikanska delstaten Jalisco har avbrutit sina fältsökningar och slutat uttala sig offentligt efter den rapporterade döden av Nemesio Oseguera Cervantes, kallad ”El Mencho”, ledare för Jalisco Nueva Generación-kartellen (CJNG). Enligt El País säger sökgrupperna att dagarna efter insatsen som dödade honom förde med sig en ny våg av hot och osäkerhet, samtidigt som delstatsregeringen hävdade att livet höll på att återgå till det normala.

Jaliscos kris med försvunna personer är så omfattande att den bär upp en hel medborgerlig infrastruktur. El País hänvisar till delstatens officiella siffror om 16 079 försvunna, medan Mexikos nationella register anger 12 570 fall av påtvingade försvinnanden i delstaten – två tal som beskriver samma företeelse genom olika byråkratiska raster. Sökgruppernas vardag har länge liknat improviserad kriminalteknik: anonyma tips om massgravar, familjer som gräver med hackor och spadar, och den ständiga risken för övervakning av spanare, kidnappningar eller att hamna i skottlossning. Det som förändras efter en kartellboss död är inte grundfaran utan ryckigheten: lokala aktörer vet inte vilken fraktion som nu upprätthåller vilka regler, och den lättaste risken att prissätta är den synliga – offentliga sökningar och affischer.

Den ryckigheten krockar med statens egna kapacitetsproblem. Familjer säger till El País att de inte återupptar sökandet utan skydd och eskort av nationalgardet, ett beroende som gör en grundlagsfäst rättighet till en schemaläggningsfråga för beväpnade förband. Delstatens sökkommission uppger att den håller öppet och fortsätter följa ärenden, men grupperna beskriver insatser som fortsätter utan stöd från nationalgardet eller armén (Sedena). I praktiken är flaskhalsen inte brist på lagar eller kontor, utan tillgången till väpnat skydd i områden där staten bara är en av flera aktörer.

Samtidigt diskuterar delstatsparlamentet ett initiativ som sägs skydda familjers möjlighet att sätta upp efterlysningsblad i offentliga miljöer – ett billigt sätt att skapa tips och socialt tryck. Enligt El País har förslaget skrivits om till något som mer liknar en inskränkning, med begränsningar för var affischer får sättas upp och nya skäl för myndigheter att ta ned dem. För familjer som redan misstänker institutionellt motstånd är ett juridiskt förbud mot synlighet ingen bisak; det är sista steget i att flytta försvinnanden från offentlig nödsituation till privat sorg.

Till och med internationella evenemang påverkar tidtabellen. Vissa grupper säger till El País att de väntar sig att sökningar ställs in i veckor eller månader inför världsmästerskapet i fotboll, med matcher planerade på Akron-stadion i Guadalajara. Underförstått är inte att fotboll orsakar försvinnanden, utan att stora evenemang omfördelar polisens och militärens uppmärksamhet – bort från lantliga gropar och mot arenornas avspärrningar.

I Jalisco, säger familjerna, tar försvinnandena aldrig paus. Det gör deras sökande.