Trafiken genom Hormuzsundet kollapsar efter USA:s och Israels anfall mot Iran
Frakt och försäkringar stramas åt när drönarhotet gör rutten oförutsägbar, sundet behöver inte stängas för att bli ett dyrt påtryckningsmedel
Bilder
Tankers are visible in the background as Iran vows to close the Strait of Hormuz, amid the U.S.-Israel conflict with Iran, in Fujairah, United Arab Emirates, on Tuesday.
japantimes.co.jp
A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs).
japantimes.co.jp
As Japan accelerates AI adoption, policymakers and corporations frame the technology as essential to offsetting a projected labor shortfall of 11 million workers by 2040.
japantimes.co.jp
Inaka no Taiho: Chinese restaurant offers experience of ‘receiving life’
japantimes.co.jp
Vidéo. VIDEO Guerre en Iran : les images du détroit d’Ormuz montrent comment la guerre affecte le trafic maritime mondial
lemonde.fr
Trafiken genom Hormuzsundet föll med omkring 80 procent efter att USA och Israel den 28 februari inledde angrepp mot Iran, enligt uppgifter från fartygsspårning som tidningen Le Monde hänvisar till. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 5 mars att iranska drönarangrepp kan hålla flaskhalsen störd i månader även utan någon formellt förklarad ”stängning”, eftersom tankfartyg och försäkringsbolag reagerar på sporadiska angrepp och hot.
Mekanismen handlar mindre om en fysisk spärr än om papper och prissättning. Tankresor finansieras och försäkras med avtal som ofta innehåller villkor om krigsrisk: om rutten bedöms som osäker kan försäkringsbolag höja premierna, långivare strama åt krediterna och rederier vägra segla om inte fraktpriserna stiger tillräckligt för att kompensera. Den kedjereaktionen kan frysa laster innan de ens lastas: remburs blir svårare att få fram, motparter kräver nya garantier och fartyg ligger och väntar utanför i brist på tydliga signaler. Le Monde uppger att man självständigt har bekräftat fyra fartyg som träffats av projektiler sedan kriget började, samt skador på olje- och gasinfrastruktur, fakta som gör ”risk” begriplig och mätbar för försäkringsgivare.
Irans fördel är att verktygen är billiga och går att skala upp. Reuters, med hänvisning till underrättelsekällor och analytiker, beskriver Teheran som en stor drönarproducent med industriell kapacitet i storleksordningen tusentals per månad. Det krävs inte många lyckade träffar; det är osäkerheten som är produkten. När en rutt inte bara bär råolja utan även raffinerade produkter och flytande naturgas sprider sig förseningar in i lagren, och kostnaden syns som högre leveranspriser snarare än som en rubrik om ”blockad”. Le Monde noterar att omkring en femtedel av världens flytande naturgas och stora volymer olja passerar Hormuz, och att priserna redan har börjat stiga.
Därför är ”att hålla sundet öppet” inget binärt militärt mål. Flotteskorter och robotförsvar kan minska sannolikheten för förluster, men marknaden prissätter den kvarvarande risken — och friktionen av omdirigering, köbildning och efterlevnadskontroller. Stora handlare och kapitalstarka rederier kan köpa sig handlingsfrihet; mindre importörer och raffinaderier med små marginaler blir ofta de första som trängs undan när finansierings- och försäkringsvillkor skärps.
Utifrån vad som nu är känt behöver sundet inte förseglas för att fungera som en hävstång. Det räcker att det periodvis blir dyrt.