Salam Shebani begär resning i livstidsdom för två mord i Malmö

Bilder

×

Salam Shebani på en av polisens bilder av honom, taget från den internationella efterlysningen.Bild: Polisen, Johan Nilsson/TT Polisen, Johan Nilsson/TT

En övervakningskamera på Ramels väg filmar 23-årige "Jazz" när han hänger vid sopnedkasten på Ramels väg, 30 mars 2017. Två personer, en med pistol, en med kalasjnikov, går fram och skjuter.Bild: Polisen Polisen

Ramels väg, Herrgården. Dagen efter mordet på ”Jazz” våren 2017.Bild: Sydsvenskan Sydsvenskan

Det andra mordet som Salam Shebani dömts för att ha beordrat ägde rum 2 februari 2018. De inhyrda mördarna tog emellertid fel offer och sköt ihjäl Shebanis kumpan. Skissen visar hur männen på platsen stod vid dådet. Bild: Polisen Polisen

Mingelbilden från Dubai är ett av bevisen mot Salam Shebani. Personerna intill honom står med sina förnamn. Namnet som fotografen fått för Shebani är ”Elpatron”. Bild: Skärmdump Skärmdump

‹ ›

Salam Shebani, som 2021 dömdes till livstids fängelse för att ha beställt två uppmärksammade gängmord i Malmö, har lämnat in en ansökan om resning med ett ovanligt huvudspår: att en ”digital dubbel” kan ha använt hans identitet i krypterade chattar. Enligt Sydsvenskan bygger ansökan på att målet i stor utsträckning vilade på avkrypterade meddelanden från en krypterad BlackBerry-tjänst, kopplade till ett alias som påstods vara Shebanis, medan nya tekniska analyser pekar på motsägelser i platsuppgifter.

De ursprungliga fällande domarna gällde skjutningen 2017 av en 23-åring med smeknamnet ”Jazz” på Ramels väg samt dödsskjutningen 2018 i Hermodsdal, där anlitade skyttar enligt domen tog fel person. Åklagare och domstolar drog slutsatsen att Shebani använde signaturen ”Patron” för att styra planeringen via krypterade telefoner. Hans advokat Pontus Sundback hävdar nu att utredningen tidigt ”låste sig” vid fel person och att uppgifter som talade till Shebanis fördel inte fick fullt genomslag i processen.

En detalj i ansökan är närmast vardaglig men taktiskt vass: i ett meddelande från januari 2017 skriver användaren ”Patooooooo” att han är upptagen med en inskolning på förskola inför dotterns sista dag – men Shebani har inga barn. Tyngre är påståendet om en omöjlighet i det digitala spåret. Försvaret uppger att man analyserat de internetadresser som kopplats till Shebanis Bankid och hans Icloud-aktivitet och drar slutsatsen att den 22 mars 2017, när ”Patooooooo” skrev att han var en minut från ett möte i Gullvik i Malmö, placerade Shebanis digitala avtryck honom i Gnesta – omkring 55 mil därifrån.

Ansökan hänvisar också till material från Encrochat som framkom efter att tjänsten slagits ut 2020. Där förekommer en användare kallad ”Patopatron”, beskriven som aktiv 2020 i kokainaffärer med en dansk medborgare från Malmö. Vid den tidpunkten satt Shebani redan frihetsberövad under strikta restriktioner efter att ha gripits i Spanien i slutet av 2019. Försvaret menar att ”Patopatron” kan vara en annan, oidentifierad person med kopplingar till Danmark, och att denna överlappning borde ha tvingat fram en annan bedömning av vem som faktiskt kontrollerade identiteten ”Patron”.

Tvisten hamnar mitt i ett rättssystem som blir allt mer beroende av digital bevisning men fortfarande brottas med grundfrågor: spårbara enheter, fullständig insyn och en obruten kedja från beslagtaget material till bevis i rättssalen. När en identitet kan påstås vara ”lånad” eller simulerad flyttas striden från berättelser till loggar, tidsstämplar, koppling av internetadresser och till vad utredare valde att hämta ut ur krypterade plattformar.

Svenska domstolar har hittills hanterat mål om krypterade meddelanden som vanliga brottmål med tekniska bilagor, inte som granskningar av identitetssäkerhet. Om Högsta domstolen beviljar prövning kan Shebani bli den första i Sverige som får ett livstidsstraff omprövat med argumentet att den avgörande aktören inte var ett mänskligt vittne, utan en konkurrerande digital persona.