Japanska investerare säljer ut utländska obligationer och tar hem kapital
Nettoutflöde på 3,42 biljoner yen största sedan 2024 när stigande japanska räntor gör hemmamarknaden investerbar, samtidigt sänker Peking tillväxtmålet för 2026 till 4,5–5 procent och medger att den gamla kreditdrivna modellen inte går att upprepa, högre global kapitalkostnad börjar synas i obligationsauktioner och refinansiering
Bilder
Japanese investors sold the largest amount of overseas bonds since 2024 last month.
japantimes.co.jp
A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs).
japantimes.co.jp
As Japan accelerates AI adoption, policymakers and corporations frame the technology as essential to offsetting a projected labor shortfall of 11 million workers by 2040.
japantimes.co.jp
Inaka no Taiho: Chinese restaurant offers experience of ‘receiving life’
japantimes.co.jp
Chinese Premier Li Qiang delivers a work report during the opening session of the National People's Congress (NPC) at the Great Hall of the People in Beijing.
nbcnews.com
Thousands of delegates are gathered in Beijing for China’s biggest political event of the year.Florence Lo / Pool / AFP via Getty Images
nbcnews.com
nbcnews.com
A man watching Li deliver his speech on Thursday.Pedro Pardo / AFP - Getty Images
nbcnews.com
Japanska investerare nettosålde utländska obligationer för 3,42 biljoner yen i februari, den största månadsvisa utströmningen sedan 2024, enligt preliminära siffror från finansdepartementet som The Japan Times hänvisar till. Samtidigt sätter Peking sitt lägsta tillväxtmål på årtionden – 4,5 till 5 procent för 2026 – vilket signalerar en långsammare och mer begränsad kinesisk ekonomi, rapporterar NBC News.
De japanska flödena spelar roll eftersom Japans försäkringsbolag och kapitalförvaltare länge varit en strukturell köpare av utländsk statsskuld, särskilt amerikanska statsobligationer och europeiska statspapper. När avkastningen på hemmaplan stiger kan den efterfrågan snabbt försvagas. The Japan Times noterar att livförsäkringsbolag drabbats av nedskrivningsförluster när japanska statsobligationer fallit, och att vissa kan ta hem vinster på utländska innehav för att hålla ihop helhetsresultatet. Ett bolag, Fukoku Mutual Life Insurance, uppger att man sedan april har sålt utländska obligationer med låg avkastning och flyttat över till yendenominerade obligationer, och planerar att fortsätta så, med justeringar främst utifrån valutautvecklingen.
För stater som löpande går med budgetunderskott är detta den oansenliga rördragningen i världens finanssystem. Det är enklare att leva med återkommande underskott när utländska institutioner behandlar landets skuld som en bekväm parkeringsplats. Om dessa institutioner börjar ta hem pengar – därför att inhemsk avkastning plötsligt räcker, därför att valutarisk inte längre uppfattas som enkelriktad, eller därför att man vill minska ränterisken i långa löptider – då byts den sista köparen ut, och priset förändras. Den omedelbara effekten är inte en kris, men en högre jämviktsavkastning och mer skakiga auktioner, särskilt i de längsta löptiderna.
Kinas nya mål pekar åt samma håll: färre löften om friktionsfri fart. NBC News beskriver en politik som ska balansera om bort från den gamla modellen med export och fastigheter, samtidigt som man hanterar en utdragen fastighetsnedgång, industriell överkapacitet och tung skuld hos lokala myndigheter. Peking lutar fortfarande mot avancerad tillverkning – artificiell intelligens och robotik lyfts fram – men huvudtalet är ett offentligt erkännande av att den tidigare tillväxtregimen är svårare att finansiera och svårare att upprepa.
Tillsammans antyder de två datapunkterna en värld där kapitalet är mindre villigt att subventionera andra länders experiment. Japan tar hem pengar när den egna obligationsmarknaden åter blir investerbar; Kina sänker ribban i stället för att lova ännu en kreditvåg för att nå gamla mål. Resultatet blir en högre global kapitalkostnad som först syns i obligationsflöden, därefter i villkoren när stater och företag ska låna om.
I Tokyo visade en auktion av 30-åriga japanska statsobligationer denna vecka att efterfrågan förbättrats efter en utförsäljning, rapporterar The Japan Times. Samma veckas data visade samtidigt att 3,42 biljoner yen lämnade de utländska obligationsmarknaderna.