Trump hotar Spanien efter nej till Iranoperationer från amerikanska baser
Madrid kräver FN-mandat och håller sig till bilaterala avtal medan Vita huset påstår samarbete, Nato och handel blir påtryckningsmedel när alliansen allt mer liknar en faktura
Bilder
Trump calls Spain a ‘loser’ and warns the United States will not be a ‘team player’
english.elpais.com
globalnews.ca
Click to play video: '‘No to the war’: Spain’s Sanchez pushes back on U.S., Israel attack on Iran'
globalnews.ca
globalnews.ca
globalnews.ca
Click to play video: 'Trump says he’ll cut off all trade with Spain over access to military bases'
globalnews.ca
Donald Trump har trappat upp sin konflikt med Spanien om det USA-ledda kriget mot Iran. Han har kallat Natolandet för en ”förlorare” och varnat att Washington inte kommer att vara en ”lagspelare” med Madrid. Enligt El País kom uttalandena efter att Spanien vägrat tillåta att de gemensamt utnyttjade baserna vid Moróns flygbas och flottstationen Rota används för insatser som inte omfattas av Förenta nationernas ramverk. Spaniens utrikesminister José Manuel Albares motsade dessutom offentligt Vita huset efter att pressekreteraren Karoline Leavitt sagt att Madrid hade gått med på att samarbeta.
Striden handlar inte om huruvida amerikanska flygplan rent praktiskt kan lyfta från spansk mark, utan om vem som bär det politiska ansvaret när följderna kommer. Spaniens regering säger att dess hållning ”inte har ändrats ett dugg” och sammanfattar den med ”Nej till krig”, samtidigt som man understryker att varje användning av baserna måste hålla sig inom befintliga bilaterala avtal och folkrätten, rapporterar Global News. Vita huset beskriver i stället samarbetet som en skyldighet gentemot Europa såväl som gentemot USA och framställer fälttåget som ett uppdrag att ”krossa den skurkaktiga iranska regimen”.
Den beskrivningen är inte oskyldig, eftersom kostnaderna för en upptrappning i Mellanöstern inte fördelas jämnt. Försäkringspremier för sjöfart, energipriser och risken för vedergällningsangrepp sprider sig snabbt in i europeiska ekonomier, medan de operativa besluten fattas i Washington. När en europeisk regering försöker dra en juridisk gräns för vad den tänker stödja blir den i stället sårbar för påtryckningar på andra områden: handel, alliansutgifter eller ryktesskada.
Trump knyter också Spanien till en separat tvist inom Nato om försvarsutgifter. Han pekade ut Spanien som den enda medlem som röstat emot ett åtagande om fem procent av bruttonationalprodukten och beskrev landet som ”mycket fientligt mot Nato”, enligt El País. Kopplingen fungerar som ett användbart påtryckningsmedel: en oenighet om basrättigheter kan göras till förevändning för bestraffning i handel, trots att handelspolitiken i huvudsak är en EU-befogenhet och genomförs genom privata företag.
Europas akuta problem är att ”allians” allt mer liknar en bunt fakturor. USA kan erbjuda skydd för global sjöfart och anfallskapacitet i Persiska viken; europeiska stater tar de ekonomiska spillovereffekterna och förväntas i efterhand ge politiskt bifall. Spaniens vägran blir därmed ett testfall för om ett medelstort EU-land kan säga nej utan att pekas ut och straffas.
Spaniens regering säger att baserna inte kommer att användas utanför sin överenskomna ram. USA:s president talar nu offentligt om embargon och om att inte vara en ”lagspelare” som svar.