USA misstänks ha bombat flickskola i Iran
Över 160 rapporteras döda i Minab och Pentagon utreder medan Vita huset förnekar civila mål, europeiska krav på ansvar prövas när säkerhetsgaranten granskar sig själv och Bryssel följer oljepriset
Bilder
Iran has said more than 160 people were killed in the strike on the school in Minab on 28 February. Photograph: Abbas Zakeri/Mehr News/WANA/Reuters
theguardian.com
People attend a mass funeral for those killed in the strike on the school in Minab on Tuesday. Photograph: Amirhossein Khorgooei/Reuters
theguardian.com
Oil price hits $89 and heads for biggest weekly gain since 2020; shock as US economy loses 92,000 jobs in February – business live
theguardian.com
Middle East crisis live: Israel bombards Tehran and Beirut as US says attacks to intensify
theguardian.com
Över 160 personer uppges ha dödats när en iransk flickskola i Minab träffades den 28 februari, och amerikanska militära utredare bedömer nu att amerikanska styrkor sannolikt låg bakom anfallet, enligt Reuters. Pentagon har bara bekräftat att en utredning pågår, medan Irans ambassadör vid FN i Genève sagt att 150 elever dog.
Om den preliminära amerikanska bedömningen står sig hamnar händelsen i den trånga zon där Europas favoritordförråd – folkrätt, ansvarsutkrävande, proportionalitet – möter en mer jordnära fråga: vem kan tvinga fram klarhet när den misstänkta aktören samtidigt är alliansens säkerhetsgarant. FN:s kontor för mänskliga rättigheter har krävt en utredning och sagt att ”bördan ligger på de styrkor som genomförde anfallet att utreda det”, men den formuleringen förutsätter en befälsordning som vill offentliggöra resultaten och ett politiskt klimat som tål dem. Washingtons offentliga linje är redan defensiv; Vita husets talesperson sade att den iranska regimen angriper civila ”inte Amerikas förenta stater”, medan försvarsminister Pete Hegseth insisterade på att USA ”aldrig angriper civila mål” samtidigt som han medgav att en utredning pågår.
Krigets geografi visar hur lite av detta som ligger under europeisk kontroll. Reuters rapporterar att amerikanska och israeliska anfall har delats upp efter region och måltyp, där USA fokuserar på södra Iran och sjörelaterade mål medan Israel slår mot västliga robotanläggningar. Den uppdelningen gör anfallet i Minab till mer än en isolerad tragedi: det blir ett prövostenfall för hur ansvar fördelas inom en gemensam fälttågsliknande insats, och om samordning mellan allierade skapar klarhet eller ger utrymme för trovärdig förnekelse.
Samtidigt prissätts kostnaderna redan långt från frontlinjen. Nordsjöolja steg mot 90 dollar fatet på fredagen, enligt The Guardians direktrapportering om ekonomi, av oro för att exporten från Persiska viken kan störas i veckor eller månader. Qatars energiminister Saad al-Kaabi varnade för att exportörer i viken kan åberopa force majeure om kriget fortsätter, en signal som marknadsaktörer behandlar som en nedräkning mot stramare utbud. Europas sårbarhet syns inte bara vid bensinpumpen: högre energipriser slår igenom i sjöfart, gödsel, kemikalier och industrins elräkningar, med en riskpremie som betalas av konsumenter och tillverkare som saknar varje inflytande över beslut om målval.
I Minab bars små kistor svepta i iranska flaggor genom folkmassor vid en massbegravning som visades i iransk statstelevision. I Bryssel är det mest omedelbara måttet fortfarande oljans prissiffra på skärmen.