USA vill häva domstolsstopp för deportationer till tredjeland

Bilder

×

ICE director reveals number of illegal aliens with deportation orders foxnews.com

Judge Brian Murphy of Massachusetts foxnews.com

Deportation flight out of U.S. foxnews.com

Supreme Court foxnews.com

‹ ›

USA:s justitiedepartement har bett en federal överdomstol att tillfälligt stoppa ett beslut av domaren Brian Murphy i Boston som hindrar så kallade deportationer till tredje land – det vill säga utvisningar till länder som inte står angivna i den migrerandes ursprungliga handlingar. Enligt Fox News menar departementet att utslaget kan påverka ”tusentals” utvisningar och störa ”snäva tidsramar och känslig diplomatisk samordning” med utländska regeringar.

På papperet är tvisten smal och formell: krav på underrättelse och möjlighet att åberopa risk för tortyr innan någon förs bort. Men den ligger på en större spricka i systemet: hur stor handlingsfrihet den verkställande makten kan kräva när migrationskontroll flyter samman med utrikespolitik. Regeringen säger sig luta sig mot diplomatiska ”försäkringar” från mottagarländer och hävdar att domstolar är illa lämpade att ifrågasätta sådana bedömningar. Murphys beslut på 81 sidor, citerat av Fox News, invänder att statens försäkringar i praktiken inte går att pröva för den som ska utvisas: ”Vem omfattar de? Vad omfattar de? Varför har staten bedömt dem som trovärdiga?”

Den mer avgörande detaljen är den processuella upptrappningen. Högsta domstolen har redan två gånger ingripit: först genom att tillfälligt stoppa Murphys tidigare förbud och senare genom att tillrättavisa ett försök att tillämpa det på en grupp frihetsberövade som var på väg till Sydsudan, där domaren Elena Kagan enligt Fox News anslöt sig till de konservativa. Justitiedepartementet beskriver nu Murphys nya beslut som ett försök att paketera om samma begränsning efter att ha blivit överkörd. Den följden spelar roll, eftersom tillfälliga stoppbeslut från Högsta domstolen allt oftare används som styrmedel för den federala statens löpande verksamhet – och eftersom varje runda lär myndigheter vilka grepp som krävs för att hålla maskineriet igång.

I praktiken är utvisningar till tredje land ett sätt att göra ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut till ett rörligt logistikproblem: om hemlandet inte tar emot någon snabbt, söker staten ett annat land som är villigt att ta personen, ofta på villkor som är svåra att överblicka. För den verkställande makten är vinsten hastighet och genomströmning; för mottagarländer kan vinsten vara bistånd, påtryckningsmedel eller en tyst eftergift i en annan förhandling. För den utvisade är nackdelen uppenbar: målet ändras sent, sakunderlaget blir tunnare och kostnaden för att bestrida flytten stiger kraftigt när tidsfristerna pressas.

Justitiedepartementets överklagande ber den första kretsens överdomstol att se Murphys beslut inte som ett rättssäkerhetsskydd utan som ett operativt hinder. Domaren ser samma osäkerhet som själva rättsfrågan.

Politiska motsättningar om gränskontroll prövas nu i praktiken genom flygscheman och formuleringar av ”försäkringar”, där Högsta domstolen gång på gång ombeds avgöra vad som får fortsätta medan handlingarna försöker komma ikapp.