Formel 1 gör om teknikreglerna till 2026

Formel 1:s styrande organ förbereder den största tekniska omstarten på årtionden inför säsongen 2026. Den nya drivlinan ska ge en nära nog jämn fördelning mellan elektrisk effekt och förbränningsmotor, och dagens omkörningshjälp med justerbar bakvinge ersätts av rörliga vingar fram och bak. Enligt Euronews ska batteridelen öka kraftigt jämfört med nuvarande generation, och nya regler för ett särskilt omkörningsläge ska ransonera extra eluttag beroende på hur nära bilen bakom ligger bilen framför.

De stora förändringarna säljs in både som klimatpolitik och som "relevans" för vanliga bilköpare. Formel 1 knyter regelverket till en berättelse om klimatneutralitet till 2030 och till bilindustrins förflyttning bort från rena bensindrivlinor, med hänvisning till Europas planerade utfasning av nyförsäljning av bensin- och dieselbilar från 2035. För biltillverkarna är lockbetet att en hårt reglerad serie ändå kan fungera som en snabb testbänk: Ford, som återvänder genom ett samarbete med Red Bulls motorverksamhet, beskriver beslutet i termer av allt mer elektrifierade och programvarustyrda vägfordon. Regelboken gör därmed två saker samtidigt: den begränsar kostnader och prestanda, och den styr vilka ingenjörssatsningar som anses värda att lägga pengar på.

Den dubbla målsättningen får en välkänd bieffekt: regelkomplexitet blir en vallgrav. En drivlina som bygger på energiåtervinning, batterihantering och programvarustyrd effektutmatning är inte bara "en annan motor" utan ett integrationsproblem mellan hårdvara, styrsystem och provning av driftsäkerhet. När reglerna i praktiken tvingar stallen att lära sig under verkliga tävlingsförhållanden — Euronews noterar att de första säsongerna under nya regler ofta blottlägger oförutsedda prestanda- och tillförlitlighetsproblem — flyttas fördelen till organisationer med större förmåga till simulering, tätare leverantörskedjor och budget att snabbt iterera inom ramarna för typgodkända lösningar. Mindre stall kan köpa komponenter, men de kan inte köpa tillbaka förlorad utvecklingstid.

De aerodynamiska ändringarna pekar åt samma håll. Den justerbara bakvingen, en relativt enkel omkörningshjälp, ersätts av så kallad aktiv aerodynamik: rörliga delar i fram- och bakvinge som växlar mellan lägen med högt marktryck respektive lågt luftmotstånd. Förarna får använda lågmotståndsläget i särskilt angivna zoner varje varv, medan bilen återgår till högmarktrycksläge vid inbromsning. Ovanpå detta läggs omkörningsläget, som bara släpper fram extra elektrisk energi när en förare ligger inom en sekund bakom bilen framför. Omkörning blir därmed en kombination av programvara och regeluppfyllelse: att tajma vinglägen, hushålla med batteriladdning och träffa mätpunkter exakt.

Resultatet riskerar att bli ett mästerskap där prestanda allt mer avgörs av vem som kan behandla regelverket som en teknisk kravspecifikation snarare än en begränsning. År 2026 kan den vinnande bilen vara den vars styrsystem får batteri, motor-generator och rörliga aero-delar att uppträda förutsägbart i 300 kilometer, snarare än den med den mest finurliga mekaniska lösningen.

Den nya eran inleds med att stallen i tävlingsfart ska felsöka en mer elektrifierad drivlina och ett mer automatiserat aerodynamikpaket. De första haverierna kommer att ske i direktsändning.