Ryssland återvänder till Venedigbiennalen 2026

Ryssland är på väg tillbaka till Venedigbiennalen efter tre års frånvaro, en frånvaro som följde på den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Enligt Euronews blev Moskva aldrig formellt utestängt från utställningen, men återkomsten till 2026 års upplaga har utlöst kritik från ledamöter i Europaparlamentet och från flera europeiska regeringar.

En partöverskridande grupp av Europaparlamentariker har skrivit till biennalens arrangörer och kallat ryskt deltagande ”oacceptabelt”, med argumentet att det riskerar att legitimera en stat som för ett pågående krig. Litauens utrikesminister beskrev beslutet som ”skamligt”. Italiens regering under Giorgia Meloni uppgav att den motsätter sig Moskvas närvaro, samtidigt som Rom betonade att beslutet fattats självständigt av biennalstiftelsen.

Detaljerna är viktiga eftersom biennalens tidigare hållning redan var en kompromiss. År 2022 stoppades tillträde för personer med koppling till den ryska staten, snarare än att Ryssland som land förbjöds. Ryssland valde därefter att inte delta och hyrde vid ett tillfälle ut sin paviljong till Bolivia 2024. Nu står Ryssland åter på listan över deltagande länder inför en utställning som enligt plan ska pågå 9 maj–22 november 2026.

Det ryska projektet beskrivs som en serie ljudframföranden med titeln Träd med rötterna i himlen, med minst 38 unga musiker, poeter och filosofer ”från olika länder”, enligt Euronews. Arrangörerna uppger att titeln anknyter till den franska filosofen Simone Weil och att verket kretsar kring en spänning mellan det synliga och det osynliga. Det är ett slags formulering som är lätt att applådera i en konstkatalog, men svår att pröva som politiskt ställningstagande.

Biennalens ordförande Pietrangelo Buttafuoco försvarade beslutet med att Venedig ska vara ett forum för samtal. Han sade, enligt La Repubblica som citeras av Euronews, att han bjudit in människor ”från alla konfliktområden” och att ”där det finns konst finns det dialog”. Biennalens egen skrivelse betonade ”öppenhet och konstnärlig frihet” och uttryckte en förhoppning om att konflikten ska ta slut.

Striden handlar mindre om huruvida konst kan skiljas från politik och mer om vem som får bestämma när den ska skiljas åt. Nationella regeringar kan fördöma deltagande men samtidigt friskriva sig från ansvar genom att hänvisa till armlängds avstånd. EU-politiker kan kräva utestängning utan att själva bära kostnaderna för att bryta långvariga kulturella nätverk. Och institutioner kan hålla fast vid varumärket om ”universell” öppenhet, samtidigt som de efter behov skärper eller luckrar upp tillträdesreglerna.

Den första föreställningen är planerad till biennalens pressdagar 5–8 maj. Rysslands paviljong kan komma att inte hållas öppen under hela evenemangets längd.

Rysslands namn är tillbaka på biennalens deltagarlista, och arrangörerna säger att utställningen förblir ”en plats för dialog”.