Azerbajdzjan stoppar iranskt sabotage mot oljeledning och judiska mål
Säkerhetstjänsten pekar ut Revolutionsgardet och visar beslagtaget sprängämne på film, energikorridor som kringgår Ryssland och Hormuz blir strategisk tillgång och därmed måltavla
Bilder
Azerbaijan releases footage after foiling Iran-linked terror plots
euronews.com
Azerbajdzjans statliga säkerhetstjänst uppger att den har stoppat en Iran-kopplad plan för sabotage och lönnmord riktad mot oljeledningen Baku–Tbilisi–Ceyhan och mot judiska mål i landet. Som stöd för påståendet har myndigheten offentliggjort film på beslagtagna sprängämnen. Enligt Euronews visar materialet block av plastiskt sprängämne av typen C-4 och andra anordningar som utredare säger har smugglats in i Azerbajdzjan för angrepp mot fyra mål: oljeledningen, Israels ambassad i Baku, en ledare för den mizrahiska judiska församlingen samt en askenasisk synagoga.
Myndigheterna säger att de hittade mer än 7,7 kilo C-4 i en behållare nära Shikhov i Bakus Sabail-distrikt, och beskriver en fjärrstyrd anordning som ska kunna orsaka skador inom några hundra meter. Flera misstänkta har gripits. Fyra personer har dömts till sex år och sex månaders fängelse, medan andra fortfarande hålls frihetsberövade misstänkta för bland annat förberedelse till mordförsök samt olagligt innehav av sprängämnen och skjutvapen. Azerbajdzjan pekar ut en officer med koppling till Irans revolutionsgarde, överste Ali Asgar Bordbar Sherami, som organisatör, och uppger att iranska medborgare knutna till ärendet har förts upp på internationella efterlysningslistor.
Tidpunkten är lika viktig som anklagelsen. Bakus offentliggörande kommer samtidigt som den bredare Iran-konflikten spiller över i Persiska viken och Europas energisystem tvingas prissätta risken för störningar. Sträckan Baku–Tbilisi–Ceyhan är en av få stora exportkorridorer som kringgår både Ryssland och Hormuzsundet, genom att föra kaspisk råolja till Medelhavet via Georgien och Turkiet. När Hormuz är instabilt blir alternativa ledningar strategiska tillgångar — och strategiska mål.
Att publicera filmbevis är också en politisk handling. Det signalerar till samarbetspartner att Azerbajdzjan vill framstå som en säkerhetsleverantör i första linjen för infrastruktur som europeiska raffinaderier och handlare är beroende av, och det ramar in inhemska kontraterrorinsatser som del av en större regional konfrontation snarare än vanlig ordningsmakt. Samma budskap skickas till Teheran: verksamhet som tillskrivs iranska nätverk kommer att göras offentlig, med namn, på ett sätt som bjuder in diplomatiska och ekonomiska följder.
Euronews noterar att tillkännagivandet följde efter en drönarattack mot Azerbajdzjans exklav Nachitjevan, där fyra civila skadades och Nachitjevans internationella flygplats samt en närliggande landsbygdsskola fick skador. President Ilham Aliyev sammankallade ett möte i säkerhetsrådet och varnade för att ytterligare angrepp skulle mötas med en ”järnnäve”.
För Europa är andrahandsverkningen att ”diversifiering” inte är en övning i kalkylblad. Ju mer en korridor blir nödvändig, desto mer drar den till sig den typ av hot som gör energisäkerhet till en fråga för kontraspionage och säkerhetstjänster — med allt vad det innebär av hemlighetsmakeri, intressekonflikter och politiska övertoner.
I det publicerade materialet ligger C-4 upplagt på ett bord för kameran. Den oljeledning som det påstås ha varit avsett för löper hundratals kilometer i öppen terräng.