Israel slår mot oljedepå i Teheran

Bilder

×

newsweek.com

Iran’s Powerful Ally Who Outlasted Trump’s Wrath Looms on Sidelines of War newsweek.com

2 in Custody After Suspicious Devices Found at Zohran Mamdani's Home newsweek.com

US Travel Alert Update As Americans Warned of Hotel Terror Attacks newsweek.com

Dubai Airport Attack: Video Shows Explosion As Strike Sparks Travel Chaos newsweek.com

zerohedge.com

Strike on Tehran this week, AFP/Getty Images zerohedge.com

‹ ›

Lågor steg över Teheran sent på lördagen efter att ett israeliskt angrepp träffat en oljedepå, rapporterade iranska statliga medier, samtidigt som det veckogamla kriget mellan Iran och Israel vidgades från militära mål till energiinfrastruktur. Nyhetsbyrån Associated Press uppgav att videor visade hur horisonten glödde ovanför huvudstaden, medan Israels militär bekräftade en ny våg av angrepp i Teherans östra och södra delar utan att omedelbart ange vilka mål som träffats.

Angreppet markerar en förskjutning mot tillgångar som finansierar och driver kriget. Oljelager och raffinaderikapacitet är inte bara symboler; de är genomflöde – diesel för transporter, råvara för elproduktion och exportintäkter som håller staten flytande under sanktioner. Även begränsade skador kan skapa flaskhalsar: distributionen blir ojämn, priserna stiger på lokala marknader och regeringen tvingas välja mellan inhemsk försörjning och de exportvolymer man fortfarande kan få ut.

Irans ledning signalerar redan inre spänningar. I samma rapport i Newsweek bad president Masoud Pezeshkian grannländerna vid Persiska viken om ursäkt för iranska angrepp och uppmanade att missiler inte ska avfyras mot dem, såvida Iran inte angrips från deras territorium. Men hårdföra personer inom det ledningsråd som styr Iran sedan den högste ledaren Ali Khamenei dödats har intagit motsatt linje. Rättsväsendets chef Gholam Hossein Mohseni-Ejei skrev att angrepp mot mål kopplade till amerikanska baser i regionen skulle fortsätta, medan parlamentets talman Mohammad Bagher Ghalibaf hävdade att USA:s militära närvaro gör att Gulfstaterna ”inte kommer att få uppleva fred”.

Den splittringen spelar roll eftersom energimål snabbt höjer de yttre kostnaderna. Gulfstaterna står i centrum för världens logistik för olja och gas, och prissättningen på försäkringar i regionen reagerar på upplevd upptrappning långt innan ett tankfartyg faktiskt träffas. Hormuzsundet behöver inte stängas för att bli dyrt: bränder, osäkerhet och utsikten till ömsesidiga vedergällningsangrepp räcker för att krigsrisktillägg för sjöfart och flyg ska räknas upp.

Finansbloggen ZeroHedge, med hänvisning till iransk och regional rapportering, beskrev en dynamik av vedergällning där Irans revolutionsgarde uppgav sig ha angripit raffinaderiet i Haifa som svar. Om båda sidor börjar behandla raffinaderier och depåer som legitima mål blir konflikten mindre en fråga om manövrer på slagfältet och mer en kamp om kassaflöden och civil motståndskraft.

USA har sin egen exponering. Associated Press noterar att allierade i Gulfregionen säger att Washington inte gav dem tillräckligt med tid att förbereda sig för kriget, samtidigt som amerikanska baser och luftförsvar i regionen blir en del av målkartan. Pezeshkians ursäkt är ett försök att hindra värdländerna från att dras in som direkta stridande; med missiler i luften är det ett löfte som är svårt att sätta ett pris på.

I Teheran syntes elden mot natthimlen. Dagen därpå blir bränsleleveranserna ett konkret mått på om angreppet var teater eller en verklig begränsning.