Teknik

Pentagon och flygmyndigheten testar drönarlasrar i New Mexico

Efter att militära insatser utan formell anmälan stänger luftrum i Texas och ställer in 14 flyg samt leder till att gränspolisen skjuter ned sin egen drönare, billig strålenergi möter dyrt ansvar när varje avfyrning kräver byråkrati för att civilt flyg inte ska markstå

Bilder

Pentagon and FAA agree to conduct anti-drone laser tests in New Mexico Pentagon and FAA agree to conduct anti-drone laser tests in New Mexico independent.co.uk
newsweek.com
Iran’s Powerful Ally Who Outlasted Trump’s Wrath Looms on Sidelines of War Iran’s Powerful Ally Who Outlasted Trump’s Wrath Looms on Sidelines of War newsweek.com
Iran War Live: Oil Storage Facility Struck in Tehran as Trump Vows to Hit Hard Iran War Live: Oil Storage Facility Struck in Tehran as Trump Vows to Hit Hard newsweek.com
2 in Custody After Suspicious Devices Found at Zohran Mamdani's Home 2 in Custody After Suspicious Devices Found at Zohran Mamdani's Home newsweek.com
Is the Iran Regime Starting to Crack Under US-Israeli Bombardment? Is the Iran Regime Starting to Crack Under US-Israeli Bombardment? newsweek.com

Försvarsdepartementet i USA och den federala luftfartsmyndigheten ska i helgen genomföra prov med laser mot drönare vid White Sands Missile Range i delstaten New Mexico. Bakgrunden är två separata laserinsatser i februari som ledde till plötsliga stängningar av luftrum i västra Texas. Enligt The Independent och Newsweek stängde luftfartsmyndigheten luftrum först nära El Paso och senare nära Fort Hancock, efter att militären och gränsmyndigheten Tull- och gränsskyddet använt ett motmedelssystem med laser utan den formella förhandsanmälan som krävs för åtgärder mot obemannade luftfarkoster i amerikanskt luftrum.

Laserns omedelbara lockelse är ekonomisk: ”skott” som kostar lite och stora uthålliga förråd jämfört med avfyrade robotar. Men händelserna i Texas visar att den verkliga flaskhalsen inte är fysik, utan styrning. Ett riktat energisystem kan vara tekniskt verkningsfullt och ändå vara svårt att använda i stor skala om varje aktivering riskerar att stoppa civilflyg, tvinga omdirigering av sjuktransporter eller utlösa ansvarstvister mellan myndigheter. Vid stängningen nära El Paso ställdes 14 flyg in och medicinska luftfarkoster fick ledas om, vilket påminner om att kostnaden för en insats mot en drönare ofta hamnar hos flygbolag, resenärer och räddningstjänst – inte hos den enhet som trycker på avtryckaren.

Den andra händelsen i februari skärpte frågan om ansvar. Lagstiftare uppgav att lasern användes för att skjuta ned en ”till synes hotfull” drönare som senare visade sig tillhöra Tull- och gränsskyddet självt. Den typen av misslyckande passar illa i befintliga processer för flygsäkerhet, eftersom det hamnar mellan militärens stridsregler och civil luftrumsförvaltning. Luftfartsmyndighetens uppdrag är att hålla det nationella luftrumssystemet säkert; militärens uppdrag är att neutralisera hot; Tull- och gränsskyddets uppdrag är att verka vid gränsen. När samma luftrum delas kan varje aktör hävda att den följt sitt mandat, samtidigt som helheten fallerar.

Gränssammanhanget spelar också roll. Newsweek uppger att Trumpadministrationen beskrev insatserna som ett svar på kartellers drönare och hänvisade till mer än 27 000 upptäckter inom 500 meter från gränsen under de sista sex månaderna av 2024. Den volymen driver myndigheter mot uthållig, löpande verksamhet mot obemannade luftfarkoster snarare än enstaka undantagsinsatser – och då blir anmälningar, säkerhetsunderlag och operatörsbehörigheter det verkliga ”vapensystemet”. Om laserinsatser blir rutin lär USA behöva ett nytt skikt av licensierade operatörer, fastställda säkerhetskorridorer och standardiserad rapportering. Det ser ut som långsam byråkrati tills alternativet är att stänga luftrum varje gång en sensor markerar ett mål.

Proven vid White Sands beskrivs som utformade ”särskilt” för att möta luftfartsmyndighetens säkerhetsinvändningar. I nuläget är den mest konkreta produkten inte en nedskjuten drönare, utan en inbokad tid i ett samordningsramverk med luftfartsmyndigheten – en påminnelse om att teknikens genomslag ofta avgörs av institutioner, inte av verkan på målet.