Multivitamin kopplas till marginellt långsammare biologiskt åldrande i studie
Tvåårsprov på 958 70-plussare flyttar två av fem DNA-metyleringsklockor motsvarande cirka fyra månader medan kakaoextrakt saknar effekt, mätbar siffra säljer bättre än färre hjärtinfarkter och längre liv
Bilder
Participants who took a multivitamin each day for two years showed a slowdown in two of five markers, compared with those who took a placebo. Photograph: Alex Segre/Alamy
theguardian.com
Taking a multivitamin every day for two years could cut ageing by about four months (PA Archive)
PA Archive
En tvåårig, slumpmässigt kontrollerad studie med 958 äldre personer fann att ett dagligt multivitaminpreparat hängde samman med en liten inbromsning i vissa så kallade dna-metyleringsklockor – ungefär fyra månaders ”minskat biologiskt åldrande” över hela studieperioden, enligt The Guardians sammanfattning av artikeln i Nature Medicine. Deltagarna, med en medelålder runt 70 år, lottades till kombinationer av multivitamin, kakaoutdrag, båda, eller overksam behandling, och lämnade blodprov vid start, efter ett år och efter två år.
Huvudresultatet vilar på ett särskilt mätval: epigenetiska klockor. Dessa klockor uppskattar ”biologisk ålder” genom att läsa mönster av dna-metylering som samvarierar med åldrande och i vissa modeller även med dödlighetsrisk. I studien syntes multivitaminsignalen tydligt i två av fem analyserade klockor – särskilt de som marknadsförs som närmare kopplade till dödlighetsprognos – medan kakaoutdrag inte gav någon effekt. Den uppdelningen är viktig, eftersom den ramar in fyndet mindre som ”åldrandet bromsades” och mer som ”två beräkningsmodeller rörde sig åt önskat håll”. The Independent noterar att effekten är liten och inte konsekvent över alla mått, och externa experter varnar för att metyleringsklockor bara är ett lager i åldrandets biologi, vid sidan av processer som dna-skador, störningar i proteinfunktion och cellernas signalsystem.
Studien pekar också mot en förklaring som är både rimlig och kommersiellt besvärande: nyttan kan vara koncentrerad till personer som börjar med sämre näringsstatus. Enligt The Guardian verkade deltagare som ”åldrades snabbare” vid start visa större förändringar, vilket författarna menar kan spegla större näringsbrister. Den tolkningen gör multivitaminer mindre till ett allmängiltigt livslängdsknep och mer till en lagning av ojämna kostvanor – ett problem med tydliga kopplingar till socioekonomi och till klinisk sortering genom provtagning.
Vad studien däremot inte ger är det utfall som skulle avgöra frågan för de flesta: färre hjärtinfarkter, färre benbrott, senarelagd funktionsnedsättning eller längre liv. En stor analys från 2024 rapporterade tidigare ingen livslängdsvinst av dagliga multivitaminer och antydde till och med möjlig skada, vilket påminner om att rörelser i biomarkörer kan vara lättare att påvisa än meningsfulla slutpunkter. Samtidigt är det just biomarkörer som lättast kan göras till handelsvara: de gör ”åldrande” till en siffra som kan säljas, testas om och förbättras med en stapel kosttillskott – långt innan något offentligt finansierat vårdsystem skulle betala för bevis.
I den här prövningen tillhandahölls multivitaminerna med industrimedverkan (Mars Edge nämns av The Guardian; Centrum noteras av Business Insider), samtidigt som författare och kommentatorer betonar osäkerhet kring vem som gynnas och varför. Resultatet blir ett välbekant glapp: en mätbar förskjutning i ett ersättningsmått, i en marknad som står redo att behandla just ersättningsmåttet som själva produkten.
Studiens mest konkreta påstående är alltså inte att människor kommer att leva längre, utan att två metyleringsklockor flyttades motsvarande några månader över två år – en siffra så liten att den utan vidare ryms inom vardagslivets felmarginaler.