Sverige

Gestamp HardTech stänger verksamheten i Luleå inom ett år

Omkring 195 anställda drabbas när produktion flyttas inom den spanskägda koncernen, facket på SSAB kallar det rovdrift och kräver omställningspaket medan kunnandet kan flyttas men arbetskraften blir kvar

Bilder

Tomas Karlsson, ordförande på IF Metalls verkstadsklubb på SSAB, förutspådde redan för 20 år sedan att det spanska bolaget skulle lämna Luleå. Tomas Karlsson, ordförande på IF Metalls verkstadsklubb på SSAB, förutspådde redan för 20 år sedan att det spanska bolaget skulle lämna Luleå. kuriren.nu
Ulrika Vallgårda, text Ulrika Vallgårda, text kuriren.nu
"Jag hoppas att Gestamps styrelse tar ansvar för dom som förlorar jobben och betalar tillbaka lite av alla miljarder som man har tjänat på verksamheten i Luleå", säger Tomas Karlsson ordförande för IF Metalls Verkstadsklubb vid SSAB Luleåverken. "Jag hoppas att Gestamps styrelse tar ansvar för dom som förlorar jobben och betalar tillbaka lite av alla miljarder som man har tjänat på verksamheten i Luleå", säger Tomas Karlsson ordförande för IF Metalls Verkstadsklubb vid SSAB Luleåverken. nsd.se

Gestamp HardTech planerar att lägga ned sin verksamhet i Luleå inom ett år. Beslutet berör omkring 195 anställda när produktionen flyttas till andra fabriker inom den spanskägda koncernen. Fackliga företrädare vid SSAB:s anläggning i Luleå beskriver flytten som ”rovdrift” och menar att bolaget har kunnat dra nytta av lokal kompetens och kapacitet för att sedan lämna när det passar koncernen.

Enligt Norrländska Socialdemokraten kräver IF Metalls verkstadsklubb på SSAB nu att Gestamps styrelse erbjuder ett omställningspaket av det slag som ofta följer större omstruktureringar i svensk industri, med avgångsvederlag och stöd till dem som förlorar jobben. Klubbordföranden Tomas Karlsson säger att något sådant program inte har kommunicerats i samband med nedläggningsbeskedet.

Konflikten handlar inte bara om villkor vid uppsägningar, utan om hur risk och kostnader fördelas i dagens leverantörskedjor. En specialiserad underleverantör kan väva in sig i ett lokalt industrisystem – dela yrkeskunnande, leverantörer och ibland även teknikutveckling – samtidigt som företaget behåller möjligheten att lämna enligt en koncernplan. När utträdet väl sker hamnar kostnaderna lokalt: arbetstagare mister jobbet, kommuner tappar skatteunderlag och närliggande arbetsgivare tvingas bygga upp kapacitet på nytt eller ta in komponenter utifrån.

Fackets kritik pekar också på en välkänd dynamik vid gränsöverskridande ägande. Beslut fattas på koncernnivå, där den lokala verksamheten behandlas som en post i ett kalkylblad snarare än som ett nav i ett samhälle. En nedläggning med ett års framförhållning räcker för att avveckla produktionen och flytta beställningar, men sällan för att en lokal arbetsmarknad ska kunna ta emot nära 200 specialiserade tjänster utan förluster i lön, anställningstid eller restid.

Karlsson säger till Kuriren att han redan var orolig när en utländsk aktör tog över verksamheten för mer än 20 år sedan, och att farhågan då var att koncernen främst ville få tillgång till en presshärdningsteknik som utvecklats i Luleå. Oavsett om just det påståendet kan bevisas fångar det kärnproblemet för värdorter: yrkeskunnande och metoder kan flyttas betydligt lättare än en arbetsstyrka kan.

Gestamps tidplan för nedläggningen är tydlig. Däremot är villkoren för vem som ska bära kostnaderna för omställningen – företaget, försäkringslösningar eller den lokala arbetsmarknaden – fortfarande oklara.