Brentoljan rasar efter Trumps Iranbesked

Brentolja svängde från en topp nära 120 dollar fatet till omkring 92 inom ett dygn, efter att president Donald Trump sagt till CBS att USA:s och Israels krig mot Iran kan ta slut ”mycket snart” och beskrivit insatsen som ”mycket fullständig”, rapporterar The Guardian. Vändningen kom trots att iranska statliga medier citerade en talesman för revolutionsgardet som sade att Teheran inte skulle tillåta att ”en liter olja” exporteras från regionen om angreppen fortsätter. Marknaden handlade på uttalanden, inte på fat.

Händelsen visade hur oljepriset i den här konflikten i praktiken sätts av sannolikheten för statliga beslut, snarare än enbart av fysisk kapacitet. Ungefär en femtedel av världens olja och sjötransporterade gas passerar normalt Hormuzsundet. De senaste dagarna har sjöfarten bromsat kraftigt när försäkringsgivare och finansiärer prissätter rutten som om den vore stängd. När det sker är den avgörande begränsningen inte hur många tankfartyg som finns, utan om de kan få krigsriskförsäkring, bankhandlingar och en premie som går att bära. Ett enda besked om marin eskort eller undantag från sanktioner kan flytta den begränsningen – och därmed priset – snabbare än någon förändring i produktionen.

Trumps kommentarer innehöll enligt The Guardian ett hot om att Iran skulle slås ”tjugo gånger hårdare” om landet stör flödena genom Hormuz, samtidigt som han antydde att Washington skulle lätta på vissa oljerelaterade sanktioner ”tills sundet är uppe”. Det senare, levererat efter ett samtal med Vladimir Putin, signalerade att utbud kan ökas genom politiskt tillstånd snarare än genom ny borrning. För handlare är detta en form av inbyggd valmöjlighet: USA kan skärpa eller lätta på sanktioner, erbjuda eskort eller i praktiken garantera försäkringsskydd – varje drag fungerar som att staten skriver om villkoren för framtida utbud.

Regeringar har börjat agera som om marknadens prissignal vore ett politiskt problem. The Guardian noterar att pristak på drivmedel införts i bland annat Kroatien, Ungern, Sydkorea och Thailand, medan Filippinerna beordrat offentligt anställda att minska användningen av luftkonditionering och resande. Sådana åtgärder pressar ned synliga priser vid pump, men de sänker inte kostnaden för att flytta olja genom en krigszon; de flyttar främst vem som betalar och när.

Brent föll alltså inte för att Hormuzsundet öppnades igen. Det föll för att handlare räknade om hur långt regeringar kan tänkas gå för att hålla sundet fungerande.

På måndagen handlades oljan över 119 dollar. På tisdagen låg den nära 92, efter en enda intervju och en uppsättning inlägg i sociala medier.