Europeiska detaljhandelsaktier faller när olja åter passerar 100 dollar fatet, kriget mellan USA Israel och Iran driver upp energi frakt och kreditkostnader, regeringar lovar stöd och flyttar risken medan små kedjor väntar på försenade konkurser

Bilder

A man shops in a supermarket in Chanverrie, France, on Oct. 16, 2024. When prices of food and other essentials rise, the first thing people cut spending on is fashion, says consultancy Simon-Kucher. japantimes.co.jp

A solar farm in Nakai, Kanagawa Prefecture, in March 2016. Japan gets about a tenth of its electricity from solar panels despite having nearly no domestic production of photovoltaics (PVs). japantimes.co.jp

Haruna Kambayashi stands by her newly purchased home on a street now lined with mostly empty lots. japantimes.co.jp

Imperial Hotel, Kyoto: Where hospitality traditions meet japantimes.co.jp

independent.co.uk

Bets made on Polymarket about the price of crude oil (Polymarket) Polymarket

independent.co.uk

Europeiska detaljhandelsbolag pressades på måndagen i ännu en energidriven börsnedgång när olje- och gaspriserna steg efter att det USA-israeliska kriget mot Iran trappats upp. Råoljan passerade 100 dollar per fat för första gången sedan 2022. Enligt Reuters föll aktier i allt från Zara-ägaren Inditex till Marks & Spencer när investerare räknade med högre kostnader för transporter, uppvärmning och finansiering i en bransch som knappt hunnit stabilisera sig efter gaskrisen 2022.

Problemet är inte bara att energin blivit dyrare, utan att detaljhandeln ligger längst ned i nästan varje kostnadskedja som stiger i en kris. Livsmedelsproducenter och matkedjor kan föra vidare en del av ökningen, men då prövas efterfrågan som redan är svag efter två år av inflation. Kläder och hushållsvaror är ännu mer utsatta: när det nödvändiga blir dyrare är det de frivilliga inköpen hushållen skär ned först, noterar Reuters med hänvisning till konsultbolaget Simon-Kucher. När ekonomierna i euroområdet och Storbritannien ”knappt växer” framstår förra omgångens recept – höj priserna, skydda marginalerna, vänta på att efterfrågan återhämtar sig – som mindre gångbart.

Samtidigt signalerar regeringar redan ”stöd” i stället för att låta priserna ransonera. I London sade finansministern Rachel Reeves att hon var beredd att stödja en samordnad frigivning av oljereserver via Internationella energirådet, och varnade i parlamentet för att de senaste marknadsrörelserna sannolikt kommer att driva upp inflationen de kommande månaderna, enligt Independent. Premiärminister Keir Starmer beskrev risken som beroende av konfliktens längd: ju längre den pågår, desto större sannolikhet att den slår mot den inhemska ekonomin.

Den sortens ingripanden flyttar ofta risk snarare än att ta bort den. Om reserver frigörs eller räkningar dämpas möter detaljhandeln fortfarande samma grundläggande klämma – högre insatskostnader samtidigt som konsumenterna får mindre utrymme att bära dem – medan långivare och hyresvärdar justerar villkor för att spegla en mer osäker omgivning. De företag som klarar sig är typiskt sett de som har balansräkning nog att finansiera större lager och högre rörelsekapitalbehov, medan mindre kedjor tar smällen i form av fördröjda konkurser.

För Europas detaljhandel fungerar energichocken som en indirekt skatt: den betalas inte vid pumpen utan via fraktpriser, leverantörernas prissättning och kreditkostnaden. På måndagen tolkade investerare detta som en påminnelse om att inflationscykeln kan återvända utan löneökningar – det räcker att kostnaden för att hålla hyllorna fyllda skruvas upp.

Oljepriset handlades åter över 100 dollar per fat, och europeiska detaljhandelsaktier rörde sig först.