Fico kräver att Druzhba-oljeledningen återställs

Slovakiens premiärminister Robert Fico sade på måndagen att han och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är överens om att oljeledningen Druzhba ”måste återställas”, efter ett möte i anslutning till Världskärnkraftsforumet, enligt Euronews. Den sovjettida ledningen, som för rysk råolja genom Ukraina till Slovakien och Ungern, skadades av en rysk drönarattack i slutet av januari och har ännu inte reparerats.

Skadan har gjort en fysisk flaskhals till ett politiskt påtryckningsmedel i tre huvudstäder. Bratislava och Budapest hävdar att Kiev använder transitvägen som ”utpressning”, medan president Volodymyr Zelenskyj öppet har ifrågasatt om Ukraina alls bör laga den. Han sade förra veckan att han ”inte skulle reparera den” utan villkor och att arbetet i så fall kan ta upp till sex veckor. Tvisten har även spillt över i EU:s finanser: enligt Euronews har Ungern som svar blockerat ett EU-lånepaket till Ukraina på omkring 90 miljarder euro, och Fico har hotat att hålla inne EU:s ekonomiska stöd om ledningen inte repareras.

Von der Leyens offentliga budskap skaver mot att kommissionen samtidigt erbjuder teknisk hjälp och finansiering för reparationer. I sin egen text efter mötet med Fico undvek hon ordet Druzhba, men ramade in frågan som ”överkomliga energipriser” och ”trygga leveranser”, där ”energioberoende” står på spel. Det är den paradox ledningen blottlägger: EU:s uttalade mål är att minska beroendet av rysk energi, men den akuta krishanteringen som nu diskuteras är EU-pengar för att återställa en rutt som är byggd för just rysk olja.

De ekonomiska drivkrafterna är enkla. Slovakien och Ungern har fortfarande raffinaderier och logistikkedjor som är anpassade till flödena i Druzhba; alternativa vägar innebär högre transportkostnader, andra råoljekvaliteter och nya affärsrisker som snabbt syns i marginaler och vid pump. Ukraina bär däremot säkerhetsrisken med att upprätthålla en transitkorridor som både är en intäktskälla och ett mål, samtidigt som landet förväntas hålla Europas energimarknader stabila under krig. När kommissionen erbjuder finansiering sprids en del av kostnaden ut på EU:s skattebetalare, vilket minskar trycket på de nedströms vinnarna att ställa om.

Följdeffekterna syns redan i hur orelaterade ärenden knyts ihop. Ungerns veto mot lånepaketet gör en reparationstvist till en förhandlingsbricka i en mycket större förhandling om krigsfinansiering. Ficos varning om att Slovakien kan blockera stöd beroende på Viktor Orbáns valutsikter i april lägger dessutom en inrikespolitisk tidsinställning på något som formellt handlar om att laga infrastruktur.

Slovakien och Ungern har bildat en gemensam expertgrupp och begärt tillträde till den skadade platsen, uppger Euronews, men Kiev har inte svarat. Kommissionen säger att man vill få upp frågan på dagordningen vid nästa veckas toppmöte i Europeiska rådet.

Tills vidare har alltså en drönarattack i januari lämnat Bryssel argumenterande för ”energioberoende” samtidigt som man erbjuder att betala för återställandet av en rysk oljeledning genom en krigszon.