Jimmie Åkesson: Sverige måste rusta för ny energipriskris och sänka bränsleskatterna, vill se nationell krisgrupp som agerar snabbare än vid Ukrainakrigets start och varnar att Mellanösternkrig kan driva upp oljan och återtända inflation, föreslår nollad reduktionsplikt och tillfälliga skattesänkningar med EU-undantag för diesel där lättnaden syns direkt vid pumpen men kostnaden hamnar i budgeten

Bilder

Politiken måste ligga steget före. Sverige behöver en tydlig plan för hur vi mildrar effekterna om energipriserna skjuter i höjden. Det kan handla om tillfälliga skattelättnader, riktade stöd eller andra åtgärder för att stabilisera ekonomin i ett osäkert läge, skriver Jimmie Åkesson (SD) i en debattartikel. Foto: Fredrik Sandberg/TT Fredrik Sandberg/TT

Kriget i Mellanöstern riskerar att få långt större konsekvenser än de vi redan ser. I värsta fall riskerar vi en ny global recession och högre inflation, skriver Jimmie Åkesson (SD). Foto: Alireza Sotakbar /AP/TT Alireza Sotakbar /AP/TT

aftonbladet.se

Det är fullt möjligt att sänka bensinpriset med någon krona per liter, vilket skulle göra verklig skillnad för många hushåll och företag, skriver Jimmie Åkesson (SD) i en debattartikel. Foto: Jerker Ivarsson Jerker Ivarsson

Sverige bör skyndsamt förbereda sig för en ny energiprisknäck och sänka bränsleskatterna, skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på Aftonbladet Debatt. Han vill att regeringen sammankallar en nationell krisgrupp för energipriser och ekonomisk beredskap, och varnar för att ett krig i Mellanöstern kan driva upp oljepriset så mycket att inflationen tar fart igen och ekonomin pressas mot lågkonjunktur.

Åkessons upplägg bygger på snabbhet och synlighet: samla en myndighetsöverskridande grupp, signalera handlingskraft och hålla nere hushållens kostnader med tillfälliga skattelättnader. Enligt honom är överföringen enkel – högre oljepris slår igenom i transportkostnader, matpriser och vardagsutgifter – och politiken bör ligga steget före. Han menar att Sverige inte har råd med vad han beskriver som den förra regeringens långsamma reaktion i inledningen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och pekar på att det redan finns ett råd för finansiell stabilitet där Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen möts, men att detta är nödvändigt men otillräckligt.

De konkreta åtgärder han lyfter är välbekanta säkerhetsventiler. Den ena är att sänka inblandningskravet för biodrivmedel (reduktionsplikten) för både bensin och diesel till noll, även om raffinaderierna kan behöva tid för att ställa om. Den andra är att driva igenom en sänkning av bensinskatten, som han menar kan sänka priset vid pump med ungefär en krona per liter. Diesel är svårare: unionsregler begränsar hur långt Sverige kan gå, och Åkesson uppmanar därför regeringen att begära undantag från Europeiska kommissionen för en tillfälligt större sänkning.

Den politiska logiken är att bränsleskatter är ett av få reglage som kan vridas om snabbt, med effekter som omedelbart syns för väljare och företag. Kostnaden är mer utsmetad och skjuts på framtiden: lägre punktskatteintäkter vidgar underskott eller tränger undan annan utgift, medan den långsiktiga anpassningen – mindre körning, ändrad logistik, nya priser – kommer först om hushåll och företag tillåts känna prissignalen. Åkessons plan prioriterar, medvetet, att dämpa smällen framför att påskynda anpassningen.

Nästa prövning blir om den krisgrupp han kräver i praktiken börjar administrera knapphet med prisregleringar och subventioner, eller om den håller sig till kortlivade skatteändringar och låter marknaden sköta ransoneringen.

Åkessons omedelbara krav är tydligt: sätt reduktionsplikten till noll och inled förhandlingar med Bryssel om dieselskattelättnader.